Browse Wiki & Semantic Web

Jump to: navigation, search
Http://dbpedia.org/resource/Cherenkov radiation
  This page has no properties.
hide properties that link here 
  No properties link to this page.
 
http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_radiation
http://dbpedia.org/ontology/abstract Tscherenkow-Strahlung (auch Čerenkov- oderTscherenkow-Strahlung (auch Čerenkov- oder – in englischer Transkription – Cherenkov-Strahlung geschrieben) entsteht durch den Tscherenkow-Effekt und ist elektromagnetische Strahlung, die beim Durchgang geladener Teilchen (z. B. Elektronen) durch ein lichtdurchlässiges Medium entsteht, wenn diese schneller sind als das sich im Medium ausbreitende Licht. Der Effekt zeigt sich als blaues Leuchten. Die Lichterscheinung war bereits von Marie und Pierre Curie beobachtet worden, konnte jedoch nicht erklärt werden. Tscherenkow-Strahlung kann zum Beispiel typischerweise in Abklingbecken von Kernkraftwerken rund um die dort in das Kühlwasser getauchten radioaktiven Brennelemente beobachtet werden. Die auslösenden schnellen Elektronen sind teils Bestandteil der Betastrahlung der Brennelemente, teils entstehen sie durch die Compton-Streuung der von diesen ausgesandten Gammaquanten an Atomhüllen. In der Hochatmosphäre entstehende Tscherenkow-Blitze werden zur Analyse der Kosmischen Strahlung verwendet. Kosmonauten berichten von solchen Blitzen, die sie bei geschlossenen Augen wahrnehmen, die mit gleicher Ursache in deren Glaskörper entstehen. Die Tscherenkow-Strahlung ist nach ihrem Entdecker Pawel Alexejewitsch Tscherenkow benannt. 1958 erhielten er, Igor Jewgenjewitsch Tamm und Ilja Michailowitsch Frank den Nobelpreis für Physik für die Entdeckung und Deutung des Tscherenkow-Effekts. In Russland wird die Strahlung nach ihrem Mitentdecker Sergei Iwanowitsch Wawilow auch Wawilow-Tscherenkow-Effekt bzw. Wawilow-Tscherenkow-Leuchten genannt.bzw. Wawilow-Tscherenkow-Leuchten genannt. , Эффе́кт Вави́лова — Черенко́ва, эффе́кт ЧеЭффе́кт Вави́лова — Черенко́ва, эффе́кт Черенко́ва, излуче́ние Вави́лова — Черенко́ва, черенко́вское излуче́ние — свечение, вызываемое в прозрачной среде заряженной частицей, движущейся со скоростью, превышающей фазовую скорость распространения света в этой среде. В 1958 году Павел Черенков, Игорь Тамм и Илья Франк были удостоены Нобелевской премии по физике с формулировкой: «За открытие и истолкование эффекта Черенкова». Детекторы, регистрирующие черенковское излучение, широко используются в физике высоких энергий для регистрации релятивистских частиц и определения их скоростей и направлений движения. Если известна масса порождающих черенковское излучение частиц, то сразу определяется их кинетическая энергия.разу определяется их кинетическая энергия. , チェレンコフ放射(チェレンコフほうしゃ、英: Čerenkov radiation)チェレンコフ放射(チェレンコフほうしゃ、英: Čerenkov radiation)とは、荷電粒子が空気や水などの媒質中を運動する時、荷電粒子の速度がその媒質中を進む光速度よりも速い場合に光が放射される現象。チェレンコフ効果ともいう。このとき放射される光をチェレンコフ光、またはチェレンコフ放射光という。 この現象は1934年にパーヴェル・チェレンコフによって発見され、チェレンコフ放射と名付けられた。その後、イリヤ・フランクとイゴール・タムにより、発生原理が解明された。これらの功績により、この3名は1958年のノーベル物理学賞を受けた。理が解明された。これらの功績により、この3名は1958年のノーベル物理学賞を受けた。 , 체렌코프 효과(Čerenkov效果, 영어: Čerenkov effect), 체렌코프 효과(Čerenkov效果, 영어: Čerenkov effect), 바빌로프-체렌코프 효과(Vavilov–Cherenkov radiation) 라고도 알려져 있다. 하전 입자(예:전자)가 매질에서의 빛의 위상속도보다 더 빠른 속도로 유전체 매질을 통과할 때 전자기파를 방출하는 효과다. 수중 원자로가 푸른 빛을 내는 특성을 가진 이유는 이 효과를 통해 방출되는 전자기파 때문이다. 그리고 이 때 방출되는 전자기파를 체렌코프 복사(영어: Čerenkov radiation)라고 부른다. 체렌코프 효과의 이름은 발견자인 소비에트 연방의 물리학자 파벨 알렉세예비치 체렌코프의 이름을 따서 붙여졌다. 체렌코프는 이 효과를 1934년 처음으로 발견하고 이 공로로 1958년 노벨 물리학상을 수여받았다. 이 효과에 대한 이론은 후에 이고르 탐과 일리야 프란크가 아인슈타인의 특수 상대성 이론을 기반으로 하여 발전시켰다. 그들 또한 체렌코프와 함께 노벨상을 수상했다. 체렌코프 효과는 영국의 수리 물리학자이자 전기 공학자인 올리버 헤비사이드가 1888-89년 출판했던 논문에 의해서 이론적으로 예견된 바가 있다.이드가 1888-89년 출판했던 논문에 의해서 이론적으로 예견된 바가 있다. , Radiasi Cherenkov (juga dieja Čerenkov) adRadiasi Cherenkov (juga dieja Čerenkov) adalah radiasi elektromagnetik yang dihasilkan ketika partikel bermuatan (seperti elektron) melewati medium dielektrik dengan kecepatan yang lebih besar dari cahaya di medium tersebut. Partikel bermuatan mengutubkan molekul medium tersebut, yang kemudian dengan cepat menjadi keadaan dasar, dan dalam prosesnya menghasilkan radiasi. Nyala biru dalam reaktor nuklir diakibatkan oleh radiasi Cherenkov. Radiasi ini dinamai dari ilmuwan Rusia Pavel Alekseyevich Cherenkov, pemenang Hadiah Nobel Fisika tahun 1958 yang menemukannya pertama kali dalam sebuah percobaan. Teori mengenai radiasi ini dikembangkan dalam kerangka relativitas khusus Einstein oleh Igor Tamm dan Ilya Frank, yang juga memperoleh Hadiah Nobel. Frank, yang juga memperoleh Hadiah Nobel. , Quando uma partícula carregada eletricamenQuando uma partícula carregada eletricamente atravessa um meio isolante a uma velocidade superior à da luz neste meio, ela emite radiação eletromagnética que pode ser na faixa visível. A esta radiação dá-se o nome de radiação de Tcherenkov (ou efeito Tcherenkov). A luminosidade azul, característica de reatores nucleares, deve-se à radiação de Tcherenkov. O nome é em homenagem ao cientista soviético Pavel Tcherenkov, vencedor do Prêmio Nobel de Física de 1958, que primeiro caracterizou rigorosamente o efeito. Ocorre uma onda de choque análoga à produzida por um avião supersônico ao quebrar a barreira do som. Esta onda de choque óptica leva a emissão de radiação eletromagnética. Este tipo de efeito é usado para a detecção de partículas com altas energias. Um vídeo foi divulgado recentemente pela Agência Internacional de Energia Nuclear .Agência Internacional de Energia Nuclear . , Het tsjerenkov-effect is het verschijnsel Het tsjerenkov-effect is het verschijnsel dat elektromagnetische straling ontstaat als een elektrisch geladen deeltje zich door een medium voortplant met een snelheid groter dan de fasesnelheid van het licht in dat medium. Deze tsjerenkovstraling (ook gespeld als čerenkovstraling, cerenkovstraling of cherenkovstraling) is goed zichtbaar op foto's van kernreactoren, waarbij duidelijk een blauwe gloed waar te nemen is. Het effect is genoemd naar Pavel Tsjerenkov, de natuurkundige die in 1958 de Nobelprijs voor Natuurkunde kreeg voor de ontdekking van dit effect. De oorsprong van deze straling kan op het eerste gezicht vreemd lijken, aangezien in de relativiteitstheorie van Einstein gepostuleerd wordt dat niets sneller dan de het licht kan gaan. Dit postulaat geldt echter alleen in het luchtledige. Als licht zich door materie moet voortplanten, neemt de snelheid macroscopisch gezien af, soms zelfs aanzienlijk. Zo is in water met brekingsindex 1,33 de snelheid van het licht nog maar 1/1,33 = 0,75 keer de lichtsnelheid in vacuüm. Dit komt door de steeds voorkomende zeer kort durende interacties van het licht met de watermoleculen. Zolang de hoogenergetische deeltjes de snelheid van het licht niet overschrijden, zullen de tijdens interacties gevormde fotonen elkaar uitdoven, maar als een deeltje sneller beweegt, wordt een coherent golffront gevormd. De straling is gericht volgens een kegel achter het deeltje. De openingshoek van de kegel is kleiner naarmate het deeltje sneller beweegt. De kegel van coherente fotonen is vergelijkbaar met de geluidskegel veroorzaakt door een vliegtuig of kogel die zich sneller dan het geluid beweegt. De tsjerenkov-straling heeft een continu spectrum met een maximum in het ultraviolet toenemend met hogere frequenties. Maar doordat de brekingsindex steeds verder afneemt bij kortere golflengte wordt ze bij zeer hoge frequenties beperkt. Het menselijk oog neemt alleen de violette en blauwe straling waar. Doordat de gevoeligheid van het oog voor violette straling gering is ten opzichte van blauw, wordt tsjerenkov-straling waargenomen als blauw. Als de straling met het oog waargenomen kan worden, wijst dat op een grote activiteit, doordat het grootste gedeelte als onzichtbare straling vrijkomt. De hoeveelheid tsjerenkov-straling is evenredig met het aantal geladen deeltjes en met hun energie. De hoeveelheid energie die vrijkomt per lengte-eenheid wordt beschreven door de frank-tammformule. De straling wordt gebruikt voor detectie van neutrino's: zie Super-Kamiokande.ctie van neutrino's: zie Super-Kamiokande. , إشعاع تشيرنكوف (بالإنجليزية: Cherenkov radإشعاع تشيرنكوف (بالإنجليزية: Cherenkov radiation)‏ هو إشعاع كهرمغناطيسي ينبعث عندما يمر جسيم مشحون (كالإلكترون) في وسط عازل بسرعة تفوق سرعة الضوء في ذات الوسط. وتقوم بتأيين جزيئات ذلك الوسط بعدها تفقد سرعتها بسرعة وترجع إلى طبيعتها باعثة إشعاعات شيرينكوف. أما عن الوهج الأزرق في المفاعلات النووية هو نتيجة هذه الإشعاعات، وسميت بهذا الاسم نسبة إلى العالم الروسي بافل شيرنكوف الحائز على جائزة نوبل كأول مكتشف لهذه الإشعاعات بالتجربة العلمية. تطورت نظرية هذا الإشعاع ضمن إطار عمل نظرية النسبية الخاصة لآينشتاين من قبل إيجور تام وإليا فرانك، اللذان حازا على جائزة نوبل أيضا.يا فرانك، اللذان حازا على جائزة نوبل أيضا. , Ĉerenkov-radiado aŭ Ĉerenkov-efiko estas lĈerenkov-radiado aŭ Ĉerenkov-efiko estas lumradiado, kiun eligas ŝargita korpusklo en travidebla medio, se ties rapido superas la lumrapidon en tiu medio. Oni uzas tiajn aparatojn - Ĉerenkov-kalkulilojn - por detekti la rapidegajn ŝargitajn korpusklojn. La fenomeno estis nomumita post Pavel Ĉerenkov, rusa fizikisto, nobel-premiito. La intensa Ĉerenkov-radiado estas rigardebla kiel pala blublanka lumo en la pigrigaj ujoj de la akvaj nukleaj reaktoroj. La Ĉerenkov-radiadon estigas tiukaze la elektronoj, kiuj forlasas la reaktoron kaj kies rapido estas pli granda ol lumrapido en la akvo. Tiu rapido estas 75% de la lumrapido en vakuo. La grandrapida korpusklo forĵetas elektronojn de la unuopaj atomoj apud sia vojo. La eligita radiado de la elĵetitaj elektronoj sumiĝas tiel, ke elformiĝas elektromagneta ondofronto., ke elformiĝas elektromagneta ondofronto. , Η ακτινοβολία Τσερενκόφ ή φαινόμενο ΤσερενΗ ακτινοβολία Τσερενκόφ ή φαινόμενο Τσερενκόφ (Cherenkov ή Čerenkov) είναι ηλεκτρομαγνητική ακτινοβολία (π.χ. φως), που εκπέμπεται όταν ένα ηλεκτρικά φορτισμένο σωματίδιο περνά μέσα από ένα διηλεκτρικό μέσο με ταχύτητα μεγαλύτερη από την του φωτός στο συγκεκριμένο μέσο. Η χαρακτηριστική γαλάζια λάμψη της καρδιάς ενός πυρηνικού αντιδραστήρα κάτω από το νερό είναι ακτινοβολία Τσερενκόφ. Πήρε το όνομά της από τον Σοβιετικό φυσικό Πάβελ Αλεξέγιεβιτς Τσερενκόφ, ο οποίος ήταν ο πρώτος που την ανίχνευσε πειραματικά και τιμήθηκε το 1958 με το Βραβείο Νόμπελ Φυσικής. Μια θεωρία αυτού του φαινομένου αναπτύχθηκε αργότερα στο πλαίσιο της ειδικής θεωρίας της σχετικότητας από τους Ίγκορ Ταμ και Ιλιά Φρανκ, που επίσης μοιράσθηκαν το Βραβείο Νόμπελ. Η ακτινοβολία Τσερενκόφ είχε προβλεφθεί θεωρητικώς από τον Άγγλο Όλιβερ Χέβισαϊντ σε εργασίες που δημοσιεύθηκαν το 1888 και το 1889.ίες που δημοσιεύθηκαν το 1888 και το 1889. , Radaíocht leictreamaighnéadach a tháirgeanRadaíocht leictreamaighnéadach a tháirgeann cáithníní luchtaithe fo-adamhacha nuair a thaistealaíonn siad trí ábhar trédhearcach ar luas níos mó ná luas forleata an tsolais san ábhar sin. D'fhionn Pavel Čerenkov an iarmhairt. Braitheann tonnfhad na radaíochta ar mhais is luas na gcáithníní. Thaispeáin Čerenkov, Frank is Tamm gur saghas tonn turrainge a tharlaíonn sa mheán faoi na cúinsí seo. Baintear feidhm as an iarmhairt chun luasanna cáithníní i dturgnaimh ar fhisic na gcáithníní a thomhas.rgnaimh ar fhisic na gcáithníní a thomhas. , Tjerenkovstrålning är ett fenomen som uppsTjerenkovstrålning är ett fenomen som uppstår när en laddad partikel rör sig fortare än ljushastigheten i det material som partikeln rör sig genom. Fenomenet har fått sitt namn efter den ryske fysikern Pavel Tjerenkov som gjorde upptäckten år 1934. Det förklarades tre år senare av Ilja Frank och Igor Tamm. För detta fick de tre fysikerna dela på Nobelpriset i fysik 1958. Ljusets hastighet i vakuum är den högsta hastighet en partikel kan röra sig med enligt relativitetsteorin. I genomskinliga material (glas, vatten med mera) rör sig ljuset betydligt långsammare än i vakuum, och det blir då möjligt för en partikel att röra sig fortare än ljuset. När detta händer utsänds så kallad tjerenkovstrålning, eller tjerenkovljus. I vattenbassängerna på kärnkraftverk kan man se ett blått tjerenkovljus komma från laddade partiklar som rör sig fortare genom vattnet än vad ljuset gör. Anledningen till ljusbangen är att den laddade partikeln polariserar de omgivande molekylerna. Dessa deexciteras därefter snabbt, varvid en koherent vågfront av ljus avges. Bildandet av tjerenkovstrålning kan jämföras med bildandet av den ljudkon som uppkommer bakom till exempel flygplan eller gevärskulor vid överljudshastighet. I CERN, en europeisk forskningsanläggning för främst partikelfysik, används tjerenkovstrålningen för att - tillsammans med stora mängder andra data - avgöra olika egenskaper hos partiklar.a - avgöra olika egenskaper hos partiklar. , Cherenkov radiation (/tʃəˈrɛŋkɒf/; RussianCherenkov radiation (/tʃəˈrɛŋkɒf/; Russian: Эффект Вавилова–Черенкова, lit. 'Vavilov–Cherenkov effect') is electromagnetic radiation emitted when a charged particle (such as an electron) passes through a dielectric medium at a speed greater than the phase velocity (speed of propagation of a wavefront in a medium) of light in that medium. A classic example of Cherenkov radiation is the characteristic blue glow of an underwater nuclear reactor. Its cause is similar to the cause of a sonic boom, the sharp sound heard when faster-than-sound movement occurs. The phenomenon is named after Soviet physicist Pavel Cherenkov.ed after Soviet physicist Pavel Cherenkov. , Promieniowanie Czerenkowa, efekt CzerenkowPromieniowanie Czerenkowa, efekt Czerenkowa – promieniowanie elektromagnetyczne emitowane, gdy naładowana cząstka (np. elektron) porusza się w ośrodku materialnym z prędkością większą od prędkości fazowej światła w tym ośrodku. Fala elektromagnetyczna jest emitowana tylko w ściśle określonym kierunku leżącym pod kątem ostrym do kierunku ruchu cząstki. Nazwa tego typu promieniowania pochodzi od nazwiska rosyjskiego fizyka Pawła A. Czerenkowa, który opisał to zjawisko fizyczne. Popularną analogią jest przyrównanie tego zjawiska do uderzenia dźwiękowego (fali uderzeniowej), wywołanego przez ciało poruszające się z prędkością ponaddźwiękową. Promieniowanie Czerenkowa można zaobserwować w reaktorach jądrowych. W wyniku reakcji zachodzących w reaktorze powstają wysokoenergetyczne, przenikliwe cząstki, które dostając się do wody będącej chłodziwem reaktora, powodują powstawanie promieniowania Czerenkowa. W rezultacie woda dookoła rdzenia świeci na niebiesko. W Polsce można to zjawisko obserwować w reaktorze Maria w podwarszawskim Świerku. reaktorze Maria w podwarszawskim Świerku. , Čerenkovovo záření (také Čerenkovův efekt)Čerenkovovo záření (také Čerenkovův efekt) je elektromagnetická obdoba zvukové rázové vlny.Nabitá částice, která se pohybuje v optickém prostředí rychleji, než je fázová rychlost světla pro toto prostředí, vyvolává záření, které trvá po tu dobu, kdy je částice rychlejší než světlo. Typicky lze Čerenkovův efekt pozorovat v nádržích jaderných reaktorů, kde se uranové palivo nachází v kapalině moderující neutrony, vlivem štěpení jsou produkovány částice záření beta (vysokoenergetické elektrony), které při pohybu kapalinou emitují fotony s energií několika málo eV a voda tak získává modravý nádech. Objevení záření lze datovat do roku 1934, kdy sovětský fyzik Pavel Alexejevič Čerenkov zjistil, že záření gama při průchodu kapalinou vydává slabé modravé světélkování. Jas tohoto světélkování jevil v čirých kapalinách jen malou závislost na jejich chemickém složení. Podobný efekt pozoroval i u tuhých průhledných těles. Prvotní nepřesné vysvětlení podal Vavilov, když tvrdil, že zdrojem světélkování jsou elektrony, které vznikají v látce působením záření gama. V roce 1937 se problému ujali fyzikové Ilja Michajlovič Frank a Igor Jevgeněvič Tamm, kteří na základě klasické elektrodynamiky vypracovali přesnou teorii uvedeného jevu. Čerenkov, na jehož počest se záření jmenuje, společně s I. M. Frankem a I. J. Tammem v roce 1958 obdržel za objev a objasnění tzv. Čerenkovova efektu Nobelovu cenu za fyziku. Je-li prostředí, ve kterém se částice pohybuje, průhledné, může být Čerenkovovo záření viditelné (dochází k modravému světélkování). Může být tak využito k detekci rychlých nabitých částic v Čerenkovových počítačích. Těch se využívá u urychlovačů, při detekci neutrin a kosmického záření., při detekci neutrin a kosmického záření. , Черенко́вське випромі́нювання — випромінювЧеренко́вське випромі́нювання — випромінювання електромагнітних хвиль зарядженою часткою, яка рухається у середовищі зі швидкістю більшою за фазову швидкість розповсюдження світла в цьому середовищі. Випромінювання назване на честь Павла Черенкова, який отримав за його відкриття Нобелівську премію з фізики у 1958 разом із Іллею Франком та Ігорем Таммом, які дали теоретичне пояснення цього ефекту. Науковий керівник Черенкова С. І. Вавілов на той час уже помер, тож, хоча його заслуга у відкритті ефекту дуже велика, він не став Нобелівським лауреатом. В науковій літературі черенковське випромінювання іноді називають випромінюванням Вавілова-Черенкова. Черенковським випромінюванням пояснюється слабеньке голубувате світіння радіоактивних речовин.голубувате світіння радіоактивних речовин. , L'effet Tcherenkov, parfois nommé effet VaL'effet Tcherenkov, parfois nommé effet Vavilov-Tcherenkov, est un phénomène similaire à une onde de choc, produisant un flash de lumière lorsqu'une particule chargée se déplace dans un milieu diélectrique avec une vitesse supérieure à la vitesse de la lumière dans ce milieu (la vitesse de la lumière dans le vide étant toujours supérieure à celle de la particule). Cet effet provoque par exemple la luminosité bleutée de l'eau entourant le cœur d'un réacteur nucléaire.entourant le cœur d'un réacteur nucléaire. , Txerenkoven erradiazioa, partikulak, ingurTxerenkoven erradiazioa, partikulak, inguru batean, inguru horretan argiaren abiadura baino azkarrago igarotzeagatik eragindako erradiazio elektromagnetiko bat da. Argiaren abiadura, inguruaren araberakoa da, eta bere balio gailena, hustasunean lortzen du. Hustasunean argiaren abiadurak duen balioa ezin da gainditu, baina bai, abiadura hau, behartuta, txikiagoa den inguru batean. Erradiazioak, bere izena, Pavel Alekseievitx Txerenkov fisikariagandik jasotzen du, zorrozki bereizi eta bere eraketa azaldu zuen lehena izan zena. Txerenkovek, 1958an, Fisikako Nobel Saria jaso zuen, erreakzio honekin lotutako bere aurkikuntzengatik. Txerenkoven erradiazioa, erreaktore nuklearretako bereizgarria den dirdira urdinxka eragiten duen talka uhin mota bat da. Hau, soinuaren abiadura gainditzen denean sortzen den talka uhinaren antzerako fenomenoa da. Kasu horretan, uhin fronte esferikoak, gainjarri egiten dira eta kono formako bakarra eratzen dute. Argia ere uhin bat denez, kasu honetan elektromagnetikoa, efektu berberak eragin ditzake bere abiadura gainditzen bada. Eta hau, esan den bezala, soilik, partikulak, hustasuna ez den beste inguru batean, inguru horretan, fotoiak baino azkarrago doazenean gerta daiteke. Txerenkoven erradiazioa, soilik, ingurua zeharkatzen duen partikula, elektrikoki kargatua badago gertatzen da, adibidez, protoia. Txerenkoven erradiazioa gerta dadin, inguruak, dielektrikoa izan behar du. Hau da, eremu elektriko baten eragina jasateko gai diren atomo edo molekulez eratua egon behar du. Beraz, neutroiz eraturiko inguru batean dioan protoi batek adibidez, ez luke Txerenkoven erradiaziorik igorriko. Izpi kosmikoek, nagusiki partikula kargatuz osatuak daudenak, Lurreko atmosferako atomo eta molekulen aurka (ingurua) talkatzean, beste partikula batzuk sortzen dituzte, eta hauek beste batzuk, partikula zaparrada bat eratuz (horietako asko elektrikoki kargatuak). Partikula hauetako bakoitzak, asimetrikoki polarizatzen ditu bidean topatzen dituen nitrogeno eta oxigeno molekulak (Lurreko atmosferaren bi osagai nagusiak), hauek, bat-batean despolarizatzean, Cherenkov erradiazioa eratzen dutelarik ( detektatuak). Hau da, atmosferako molekulak (dielektrikoa) dira erradiazioa igortzen dutenak, ez talka egin duen partikulak. Polarizazioa, asimetrikoa da, partikularen aurrean dauden molekulak oraindik polarizatu ez direlako, atzean dituenak, jada polarizatuak dauden bitartean. Aurrekoak ez dira polarizatu, partikula, bere eremu elektrikoa baino azkarrago doalako. Polarizazioa simetrikoa denean (partikula, inguruan, argiaren abiadura baino motelago doanean), ez da Txerenkoven erradiaziorik gertatzen. Txerenkov efektua, oso erabilgarria da , non, aipaturiko erradiazioa, trazagailu bezala erabiltzen den. Bereziki ur astuneko neutrinoen detektagailuetan, bezala. Baita bezala ezagutzen den teleskopio motan, bezala, espaziotik datozen energia oso altuko gamma izpien iritsierak Lurraren atmosferan sortutako Txerenkov argia detektatzen duena.rtutako Txerenkov argia detektatzen duena. , La Radiació de Txerenkov o llum de TxerenkLa Radiació de Txerenkov o llum de Txerenkov (de vegades escrit: Čerenkov) és un fenomen similar a un bang sònic, i produeix una llum, habitualment blavosa, quan una partícula carregada es desplaça dins un medi amb una velocitat superior a la velocitat de la llum dins d'aquest medi (que sempre és inferior a la velocitat de la llum al buit). Aquest efecte és el que provoca la lluminositat blava de l'aigua que envolta el nucli d'un reactor nuclear. Si tenim un medi material transparent d'índex de refracció n. La rapidesa de la llum dins aquest medi val c1=c/n. (per definició de l'índex de refracció). Una partícula carregada se desplaça dins el medi material considerat amb una velocitat v superior a c1. Això només és possible per partícules molt lleugeres i molt energètiques. La partícula carregada interacciona al llarg de la seva trajectòria amb el medi que travessa. Pertorba temporalment la polarització dels orbitals electrònics dels àtoms que troba en el seu camí, cosa que provoca una emissió radioactiva. Així, cada àtom trobat per la partícula esdevé successivament emissor d'una radiació quan passa la partícula. Aquesta emissió es desplaça a una velocitat v. L'ona emesa es propaga a una velocitat c1 inferior a v. La interferència de cada una d'aquestes ones emeses per cada àtom pertorbat és doncs constructiva. Apareix un front d'ona coherent sota la forma d'un con de llum. La freqüència d'aquesta ona constructiva correspon generalment, per la radiació de Txerenkov dins l'aigua, a la del blau o l'ultraviolat. L'analogia entre la radiació de Txerenkov i una ona de xoc és fàcil de fer. Un avió que es desplaça més ràpid que el so dins l'aire crea una ona de xoc sobre la qual totes les ones sonores es retroben. La correspondència amb la radiació de Txerenkov es fa en reemplaçar l'avió assimilat a un punt per una partícula carregada, i el so per la llum. partícula carregada, i el so per la llum. , La radiación de Cherenkov (también escritoLa radiación de Cherenkov (también escrito Cerenkov o Čerenkov) es una radiación de tipo electromagnético producida por el paso de partículas cargadas eléctricamente en un determinado medio a velocidades superiores a la velocidad de fase de la luz en ese medio. La velocidad de la luz depende del medio, y alcanza su valor máximo en el vacío. El valor de la velocidad de la luz en el vacío no puede superarse, pero sí en un medio en el que ésta es forzosamente inferior. La radiación recibe su nombre del físico ruso Pável Cherenkov quien fue el primero en caracterizarla rigurosamente y explicar su producción.​ Cherenkov recibió el Premio Nobel de Física en 1958 por sus descubrimientos relacionados con esta radiación. La radiación Cherenkov es un tipo de onda de choque que produce el brillo azulado característico de los reactores nucleares. Este es un fenómeno similar al de la generación de una onda de choque cuando se supera la velocidad del sonido. En ese caso los frentes de onda esféricos se superponen y forman uno solo con forma cónica. Debido a que la luz también es una onda, en este caso electromagnética, puede producir los mismos efectos si su velocidad es superada. Y esto, como ya se ha dicho, solo puede ocurrir cuando las partículas cargadas que viajan en un medio distinto del vacío, lo hacen a velocidades superiores a la de los fotones en dicho medio. La radiación Cherenkov sólo se produce si la partícula que atraviesa el medio está cargada eléctricamente, como por ejemplo, un protón. Para que se produzca radiación Cherenkov el medio debe ser un dieléctrico. Es decir; debe estar formado por átomos o moléculas incapaces de verse afectados por un campo eléctrico. Por tanto, un protón viajando a través de un medio hecho de neutrones, por ejemplo, no emitiría radiación Cherenkov. Los rayos cósmicos, compuestos principalmente por partículas cargadas, al incidir (interactuar) sobre los átomos y moléculas de la atmósfera terrestre (el medio), producen otras partículas, las cuales producen más partículas, y éstas producen más, creándose una verdadera cascada de partículas (muchas de ellas cargadas eléctricamente). Cada una de estas partículas polariza asimétricamente las moléculas de nitrógeno y oxígeno (componentes principales de la atmósfera terrestre) con las que se encuentra a su paso, las cuales, al despolarizarse espontáneamente, emiten radiación Cherenkov (detectada con telescopios Cherenkov). Es decir; son las moléculas de la atmósfera (el dieléctrico) las que emiten la radiación, no la partícula incidente. La polarización es asimétrica porque las moléculas que hay delante de la partícula no se han polarizado cuando las de detrás ya lo han hecho. Las de delante no se han polarizado porque la partícula viaja más rápido que su propio campo eléctrico.Cuando la polarización es simétrica (cuando la partícula viaja a menor velocidad que la de la luz en el medio) no se produce radiación Cherenkov. El efecto Cherenkov es de gran utilidad en los detectores de partículas donde la susodicha radiación es usada como trazador. Particularmente en los detectores de neutrinos en agua pesada como el Super-Kamiokande. También en el tipo de telescopio conocido como telescopio Cherenkov como el telescopio MAGIC y el observatorio de rayos gamma HAWC, que detectan la luz Cherenkov producida en la atmósfera terrestre generada por la llegada de rayos gamma de muy alta energía procedentes del espacio. Los rayos gamma no tienen carga eléctrica, pero al incidir con los átomos de la atmósfera terrestre se produce una cascada de partículas que sí tienen carga eléctrica. partículas que sí tienen carga eléctrica. , L'effetto Čerenkov consiste nell'emissioneL'effetto Čerenkov consiste nell'emissione di radiazione elettromagnetica da parte di un materiale le cui molecole sono polarizzate da una particella carica in moto che lo attraversa. L'effetto Čerenkov si manifesta solo quando la velocità della particella nel mezzo attraversato risulta superiore alla velocità di fase della luce nello stesso mezzo. Più in generale si parla di radiazione Čerenkov, quando il mezzo attraversato non è "trasparente" alla luce visibile. È così chiamato in omaggio al fisico sovietico Pavel Alekseevič Čerenkov, che ha ricevuto il premio Nobel per la fisica nel 1958 per studi su questo fenomeno.ica nel 1958 per studi su questo fenomeno. , 切连科夫辐射(英語:Cherenkov radiation)是介質中運動的电荷速度超過該介質中光速時發出的一種以短波長為主的電磁輻射,其特徵是藍色輝光。這種輻射是1934年由苏联物理學家帕维尔·阿列克谢耶维奇·切连科夫發現的,因此以他的名字命名。1937年另兩名苏联物理學家伊利亞·弗蘭克和伊戈爾·塔姆成功地解釋了切连科夫辐射的成因,三人因此共同獲得1958年的諾貝爾物理學獎。
http://dbpedia.org/ontology/thumbnail http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Advanced_Test_Reactor.jpg?width=300 +
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageExternalLink http://www.journaloftheoretics.com/Articles/4-4/AR.pdf + , https://web.archive.org/web/20160304081226/http:/www.journaloftheoretics.com/Articles/4-4/AR.pdf + , https://archive.org/details/cerenkovradiatio030980mbp + , https://archive.org/details/electrodynamicso0000land +
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageID 24383048
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageLength 35161
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageRevisionID 1124095162
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageWikiLink http://dbpedia.org/resource/Igor_Tamm + , http://dbpedia.org/resource/STACEE + , http://dbpedia.org/resource/Radium + , http://dbpedia.org/resource/Ring-imaging_Cherenkov_detector + , http://dbpedia.org/resource/Blazar + , http://dbpedia.org/resource/High_Altitude_Water_Cherenkov_Experiment + , http://dbpedia.org/resource/Super-Kamiokande + , http://dbpedia.org/resource/Vitreous_humor + , http://dbpedia.org/resource/Vacuum + , http://dbpedia.org/resource/Criticality_accident + , http://dbpedia.org/resource/Category:Experimental_particle_physics + , http://dbpedia.org/resource/Radiopharmaceutical + , http://dbpedia.org/resource/Group_velocity + , http://dbpedia.org/resource/Cone_%28geometry%29 + , http://dbpedia.org/resource/Wavelength + , http://dbpedia.org/resource/Category:Physical_phenomena + , http://dbpedia.org/resource/Aircraft + , http://dbpedia.org/resource/Phosphorus-32 + , http://dbpedia.org/resource/Nitrogen-13 + , http://dbpedia.org/resource/Particle_physics + , http://dbpedia.org/resource/Lebedev_Physical_Institute + , http://dbpedia.org/resource/Yttrium-90 + , http://dbpedia.org/resource/File:TrigaReactorCore.jpeg + , http://dbpedia.org/resource/Fission_products + , http://dbpedia.org/resource/A_Large_Ion_Collider_Experiment + , http://dbpedia.org/resource/Marie_Curie + , http://dbpedia.org/resource/File:Reactor-core-from-above-1400-opt_tcm18-278435.jpg + , http://dbpedia.org/resource/Radioactivity + , http://dbpedia.org/resource/Radioluminescence + , http://dbpedia.org/resource/Refractive_index + , http://dbpedia.org/resource/Electric_charge + , http://dbpedia.org/resource/File:Cherenkov.svg + , http://dbpedia.org/resource/File:Cherenkov_radiation-animation.gif + , http://dbpedia.org/resource/File:Cherenkov-breast.png + , http://dbpedia.org/resource/Wave_propagation + , http://dbpedia.org/resource/File:Advanced_Test_Reactor.jpg + , http://dbpedia.org/resource/Biomolecule + , http://dbpedia.org/resource/Cosmic_ray_visual_phenomena + , http://dbpedia.org/resource/Transition_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Askaryan_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Frank%E2%80%93Tamm_formula + , http://dbpedia.org/resource/Wavefront + , http://dbpedia.org/resource/Traveling-wave_tube + , http://dbpedia.org/resource/Smith%E2%80%93Purcell_effect + , http://dbpedia.org/resource/Fluorescence + , http://dbpedia.org/resource/Photonic_crystal + , http://dbpedia.org/resource/Anisotropy + , http://dbpedia.org/resource/Category:Particle_physics + , http://dbpedia.org/resource/Permeability_%28electromagnetism%29 + , http://dbpedia.org/resource/Electromagnetic_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Sonic_boom + , http://dbpedia.org/resource/Polymath + , http://dbpedia.org/resource/Permittivity + , http://dbpedia.org/resource/England + , http://dbpedia.org/resource/Pergamon_Press + , http://dbpedia.org/resource/Pair_production + , http://dbpedia.org/resource/Speed_of_light + , http://dbpedia.org/resource/New_Mexico + , http://dbpedia.org/resource/Electron + , http://dbpedia.org/resource/Tachyon + , http://dbpedia.org/resource/Nuclear_reactor + , http://dbpedia.org/resource/MAGIC_%28telescope%29 + , http://dbpedia.org/resource/Phase_constant + , http://dbpedia.org/resource/VERITAS + , http://dbpedia.org/resource/Arnold_Sommerfeld + , http://dbpedia.org/resource/De_Broglie_relation + , http://dbpedia.org/resource/Phase_velocity + , http://dbpedia.org/resource/Positron + , http://dbpedia.org/resource/Anomalous_dispersion + , http://dbpedia.org/resource/Charged_particle + , http://dbpedia.org/resource/Light_echo + , http://dbpedia.org/resource/Photon + , http://dbpedia.org/resource/Polarization_%28waves%29 + , http://dbpedia.org/resource/Ilya_Frank + , http://dbpedia.org/resource/Beta_decay + , http://dbpedia.org/resource/Bremsstrahlung + , http://dbpedia.org/resource/Positron_emission + , http://dbpedia.org/resource/Norris_Cotton_Cancer_Center + , http://dbpedia.org/resource/Momentum + , http://dbpedia.org/resource/Pavel_Cherenkov + , http://dbpedia.org/resource/Iodine-131 + , http://dbpedia.org/resource/Electromagnetic_spectrum + , http://dbpedia.org/resource/Cosmic_ray + , http://dbpedia.org/resource/Ground_state + , http://dbpedia.org/resource/Pierre_Auger_Observatory + , http://dbpedia.org/resource/Albert_Einstein + , http://dbpedia.org/resource/Faster-than-light + , http://dbpedia.org/resource/Sergey_Vavilov + , http://dbpedia.org/resource/Metamaterial + , http://dbpedia.org/resource/Dartmouth%E2%80%93Hitchcock_Medical_Center + , http://dbpedia.org/resource/Soviet_Union + , http://dbpedia.org/resource/Shock_wave + , http://dbpedia.org/resource/H.E.S.S. + , http://dbpedia.org/resource/TeV + , http://dbpedia.org/resource/Ultraviolet + , http://dbpedia.org/resource/Mass + , http://dbpedia.org/resource/Supernova_remnant + , http://dbpedia.org/resource/Matter + , http://dbpedia.org/resource/CERN + , http://dbpedia.org/resource/Neutrino + , http://dbpedia.org/resource/X-ray + , http://dbpedia.org/resource/Sudbury_Neutrino_Observatory + , http://dbpedia.org/resource/Supersonic + , http://dbpedia.org/resource/Special_relativity + , http://dbpedia.org/resource/Gamma_ray + , http://dbpedia.org/resource/Large_Hadron_Collider + , http://dbpedia.org/resource/Sound + , http://dbpedia.org/resource/Vitreous_humour + , http://dbpedia.org/resource/Radiotherapy + , http://dbpedia.org/resource/Water + , http://dbpedia.org/resource/Nonradiation_condition + , http://dbpedia.org/resource/Physical_Review + , http://dbpedia.org/resource/Physical_constants + , http://dbpedia.org/resource/Speed_of_light_in_vacuum + , http://dbpedia.org/resource/Oliver_Heaviside + , http://dbpedia.org/resource/Colors_of_noise + , http://dbpedia.org/resource/Dartmouth_College + , http://dbpedia.org/resource/Category:Special_relativity + , http://dbpedia.org/resource/Category:Light_sources + , http://dbpedia.org/resource/Similarity_%28geometry%29 + , http://dbpedia.org/resource/Frequency_spectrum + , http://dbpedia.org/resource/Dielectric + , http://dbpedia.org/resource/Wave_interference + , http://dbpedia.org/resource/Beta_particles + , http://dbpedia.org/resource/Open_pool_reactor + , http://dbpedia.org/resource/IceCube + , http://dbpedia.org/resource/Four-momentum + , http://dbpedia.org/resource/Kramers%E2%80%93Kronig_relation + , http://dbpedia.org/resource/List_of_light_sources + , http://dbpedia.org/resource/IACT + , http://dbpedia.org/resource/Velocity + , http://dbpedia.org/resource/Particle_accelerator + , http://dbpedia.org/resource/Earth%27s_atmosphere + , http://dbpedia.org/resource/Huygens%E2%80%93Fresnel_principle + , http://dbpedia.org/resource/Nobel_Prize_in_Physics + , http://dbpedia.org/resource/Gamma_photon + , http://dbpedia.org/resource/Fluorine-18 + , http://dbpedia.org/resource/Stimulated_emission +
http://dbpedia.org/property/id CYcesh3uHb4 , Sb9i-toCcwg
http://dbpedia.org/property/title Nuclear Reactor starting up , Nuclear Reactor start up
http://dbpedia.org/property/wikiPageUsesTemplate http://dbpedia.org/resource/Template:Commons_category + , http://dbpedia.org/resource/Template:= + , http://dbpedia.org/resource/Template:Authority_control + , http://dbpedia.org/resource/Template:Cite_book + , http://dbpedia.org/resource/Template:See_also + , http://dbpedia.org/resource/Template:Refbegin + , http://dbpedia.org/resource/Template:Refend + , http://dbpedia.org/resource/Template:Reflist + , http://dbpedia.org/resource/Template:YouTube + , http://dbpedia.org/resource/Template:Cite_journal + , http://dbpedia.org/resource/Template:IPAc-en + , http://dbpedia.org/resource/Template:Radiation + , http://dbpedia.org/resource/Template:Short_description +
http://purl.org/dc/terms/subject http://dbpedia.org/resource/Category:Physical_phenomena + , http://dbpedia.org/resource/Category:Special_relativity + , http://dbpedia.org/resource/Category:Light_sources + , http://dbpedia.org/resource/Category:Experimental_particle_physics + , http://dbpedia.org/resource/Category:Particle_physics +
http://purl.org/linguistics/gold/hypernym http://dbpedia.org/resource/Radiation +
http://www.w3.org/ns/prov#wasDerivedFrom http://en.wikipedia.org/wiki/Cherenkov_radiation?oldid=1124095162&ns=0 +
http://xmlns.com/foaf/0.1/depiction http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Advanced_Test_Reactor.jpg + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Reactor-core-from-above-1400-opt_tcm18-278435.jpg + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/TrigaReactorCore.jpeg + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Cherenkov-breast.png + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Cherenkov.svg + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Cherenkov_radiation-animation.gif +
http://xmlns.com/foaf/0.1/isPrimaryTopicOf http://en.wikipedia.org/wiki/Cherenkov_radiation +
owl:sameAs http://ca.dbpedia.org/resource/Radiaci%C3%B3_de_Txerenkov + , http://sk.dbpedia.org/resource/%C4%8Cerenkovovo_%C5%BEiarenie + , http://es.dbpedia.org/resource/Radiaci%C3%B3n_de_Cherenkov + , http://be.dbpedia.org/resource/%D0%AD%D1%84%D0%B5%D0%BA%D1%82_%D0%92%D0%B0%D0%B2%D1%96%D0%BB%D0%B0%D0%B2%D0%B0_%E2%80%94_%D0%A7%D0%B0%D1%80%D0%B0%D0%BD%D0%BA%D0%BE%D0%B2%D0%B0 + , http://la.dbpedia.org/resource/Radiatio_%C4%8Cerenkov + , http://de.dbpedia.org/resource/Tscherenkow-Strahlung + , http://nn.dbpedia.org/resource/Tsjerenkovstr%C3%A5ling + , http://eu.dbpedia.org/resource/Txerenkoven_erradiazio + , http://fi.dbpedia.org/resource/T%C5%A1erenkovin_s%C3%A4teily + , http://bg.dbpedia.org/resource/%D0%95%D1%84%D0%B5%D0%BA%D1%82_%D0%BD%D0%B0_%D0%A7%D0%B5%D1%80%D0%B5%D0%BD%D0%BA%D0%BE%D0%B2 + , http://ja.dbpedia.org/resource/%E3%83%81%E3%82%A7%E3%83%AC%E3%83%B3%E3%82%B3%E3%83%95%E6%94%BE%E5%B0%84 + , http://hi.dbpedia.org/resource/%E0%A4%B8%E0%A5%87%E0%A4%B0%E0%A5%87%E0%A4%A8%E0%A5%8D%E0%A4%95%E0%A5%8B%E0%A4%B5_%E0%A4%B5%E0%A4%BF%E0%A4%95%E0%A4%BF%E0%A4%B0%E0%A4%A3 + , http://ta.dbpedia.org/resource/%E0%AE%B5%E0%AE%BE%E0%AE%B5%E0%AE%BF%E0%AE%B2%E0%AF%8A%E0%AE%B5%E0%AF%8D-%E0%AE%9A%E0%AF%86%E0%AE%B0%E0%AE%A9%E0%AF%8D%E0%AE%95%E0%AF%8B%E0%AE%B5%E0%AF%8D_%E0%AE%B5%E0%AE%BF%E0%AE%B3%E0%AF%88%E0%AE%B5%E0%AF%81 + , http://ga.dbpedia.org/resource/Rada%C3%ADocht_%C4%8Cerenkov + , http://lv.dbpedia.org/resource/%C4%8Cerenkova%E2%80%94Vavilova_starojums + , http://pl.dbpedia.org/resource/Promieniowanie_Czerenkowa + , http://tt.dbpedia.org/resource/%D0%A7%D0%B5%D1%80%D0%B5%D0%BD%D0%BA%D0%BE%D0%B2_%D0%BD%D1%83%D1%80%D0%BB%D0%B0%D0%BD%D1%8B%D1%88%D1%8B + , http://sco.dbpedia.org/resource/Cherenkov_radiation + , http://hy.dbpedia.org/resource/%D5%8E%D5%A1%D5%BE%D5%AB%D5%AC%D5%B8%D5%BE-%D5%89%D5%A5%D6%80%D5%A5%D5%B6%D5%AF%D5%B8%D5%BE%D5%AB_%D5%A7%D6%86%D5%A5%D5%AF%D5%BF + , http://ms.dbpedia.org/resource/Sinaran_Cherenkov + , http://hu.dbpedia.org/resource/Cserenkov-effektus + , http://ro.dbpedia.org/resource/Efectul_Cerenkov + , http://el.dbpedia.org/resource/%CE%91%CE%BA%CF%84%CE%B9%CE%BD%CE%BF%CE%B2%CE%BF%CE%BB%CE%AF%CE%B1_%CE%A4%CF%83%CE%B5%CF%81%CE%B5%CE%BD%CE%BA%CF%8C%CF%86 + , https://global.dbpedia.org/id/qnfH + , http://sl.dbpedia.org/resource/Pojav_%C4%8Cerenkova + , http://rdf.freebase.com/ns/m.0nk3v + , http://he.dbpedia.org/resource/%D7%A7%D7%A8%D7%99%D7%A0%D7%AA_%D7%A6%27%D7%A8%D7%A0%D7%A7%D7%95%D7%91 + , http://ko.dbpedia.org/resource/%EC%B2%B4%EB%A0%8C%EC%BD%94%ED%94%84_%ED%9A%A8%EA%B3%BC + , http://ru.dbpedia.org/resource/%D0%AD%D1%84%D1%84%D0%B5%D0%BA%D1%82_%D0%92%D0%B0%D0%B2%D0%B8%D0%BB%D0%BE%D0%B2%D0%B0_%E2%80%94_%D0%A7%D0%B5%D1%80%D0%B5%D0%BD%D0%BA%D0%BE%D0%B2%D0%B0 + , http://fa.dbpedia.org/resource/%D8%AA%D8%A7%D8%A8%D8%B4_%DA%86%D8%B1%D9%86%DA%A9%D9%88%D9%81 + , http://lt.dbpedia.org/resource/%C4%8Cerenkovo_spinduliavimas + , http://vi.dbpedia.org/resource/B%E1%BB%A9c_x%E1%BA%A1_Cherenkov + , http://bn.dbpedia.org/resource/%E0%A6%9A%E0%A7%87%E0%A6%B0%E0%A7%87%E0%A6%A8%E0%A6%95%E0%A6%AD_%E0%A6%AC%E0%A6%BF%E0%A6%95%E0%A6%BF%E0%A6%B0%E0%A6%A3 + , http://simple.dbpedia.org/resource/Cherenkov_radiation + , http://uk.dbpedia.org/resource/%D0%A7%D0%B5%D1%80%D0%B5%D0%BD%D0%BA%D0%BE%D0%B2%D1%81%D1%8C%D0%BA%D0%B5_%D0%B2%D0%B8%D0%BF%D1%80%D0%BE%D0%BC%D1%96%D0%BD%D1%8E%D0%B2%D0%B0%D0%BD%D0%BD%D1%8F + , http://www.wikidata.org/entity/Q192457 + , http://tr.dbpedia.org/resource/%C3%87erenkov_radyasyonu + , http://no.dbpedia.org/resource/Tsjerenkovstr%C3%A5ling + , http://et.dbpedia.org/resource/T%C5%A1erenkovi_kiirgus + , http://it.dbpedia.org/resource/Effetto_%C4%8Cerenkov + , http://als.dbpedia.org/resource/Tscherenkow-Strahlung + , http://yago-knowledge.org/resource/Cherenkov_radiation + , http://sh.dbpedia.org/resource/%C4%8Cerenkovljevo_zra%C4%8Denje + , http://sv.dbpedia.org/resource/Tjerenkovstr%C3%A5lning + , http://d-nb.info/gnd/4147494-6 + , http://pt.dbpedia.org/resource/Efeito_Tcherenkov + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_radiation + , http://zh.dbpedia.org/resource/%E5%A5%91%E5%BF%8D%E5%8F%AF%E5%A4%AB%E8%BC%BB%E5%B0%84 + , http://cs.dbpedia.org/resource/%C4%8Cerenkovovo_z%C3%A1%C5%99en%C3%AD + , http://nl.dbpedia.org/resource/Tsjerenkov-effect + , http://ml.dbpedia.org/resource/%E0%B4%9A%E0%B5%86%E0%B4%B1%E0%B5%8D%E0%B4%AF%E0%B5%86%E0%B5%BB%E2%80%8C%E0%B4%95%E0%B5%8B%E0%B4%AB%E0%B5%8D_%E0%B4%B5%E0%B4%BF%E0%B4%95%E0%B4%BF%E0%B4%B0%E0%B4%A3%E0%B4%82 + , http://da.dbpedia.org/resource/Cherenkovstr%C3%A5ling + , http://hr.dbpedia.org/resource/%C4%8Cerenkovljevo_zra%C4%8Denje + , http://fr.dbpedia.org/resource/Effet_Tcherenkov + , http://eo.dbpedia.org/resource/%C4%88erenkov-radiado + , http://gl.dbpedia.org/resource/Radiaci%C3%B3n_de_Cerenkov + , http://sr.dbpedia.org/resource/%D0%A7%D0%B5%D1%80%D0%B5%D0%BD%D0%BA%D0%BE%D0%B2%D1%99%D0%B5%D0%B2_%D0%B5%D1%84%D0%B5%D0%BA%D0%B0%D1%82 + , http://uz.dbpedia.org/resource/Cherenkov-Vavilov_nurlanishi + , http://ar.dbpedia.org/resource/%D8%A5%D8%B4%D8%B9%D8%A7%D8%B9_%D8%AA%D8%B4%D9%8A%D8%B1%D9%86%D9%83%D9%88%D9%81 + , http://th.dbpedia.org/resource/%E0%B8%81%E0%B8%B2%E0%B8%A3%E0%B9%81%E0%B8%9C%E0%B9%88%E0%B8%A3%E0%B8%B1%E0%B8%87%E0%B8%AA%E0%B8%B5%E0%B9%80%E0%B8%8A%E0%B9%80%E0%B8%A3%E0%B8%99%E0%B8%84%E0%B8%AD%E0%B8%9F + , http://id.dbpedia.org/resource/Radiasi_Cherenkov +
rdf:type http://dbpedia.org/class/yago/Object100002684 + , http://dbpedia.org/class/yago/Whole100003553 + , http://dbpedia.org/class/yago/WikicatNuclearReactors + , http://dbpedia.org/class/yago/Apparatus102727825 + , http://dbpedia.org/ontology/Species + , http://dbpedia.org/class/yago/Instrumentality103575240 + , http://dbpedia.org/class/yago/SourceOfIllumination104263760 + , http://dbpedia.org/class/yago/WikicatLightSources + , http://dbpedia.org/class/yago/Light103665366 + , http://dbpedia.org/class/yago/Equipment103294048 + , http://dbpedia.org/class/yago/Artifact100021939 + , http://dbpedia.org/class/yago/Device103183080 + , http://dbpedia.org/class/yago/PhysicalEntity100001930 + , http://dbpedia.org/class/yago/NuclearReactor103834040 +
rdfs:comment Η ακτινοβολία Τσερενκόφ ή φαινόμενο ΤσερενΗ ακτινοβολία Τσερενκόφ ή φαινόμενο Τσερενκόφ (Cherenkov ή Čerenkov) είναι ηλεκτρομαγνητική ακτινοβολία (π.χ. φως), που εκπέμπεται όταν ένα ηλεκτρικά φορτισμένο σωματίδιο περνά μέσα από ένα διηλεκτρικό μέσο με ταχύτητα μεγαλύτερη από την του φωτός στο συγκεκριμένο μέσο. Η χαρακτηριστική γαλάζια λάμψη της καρδιάς ενός πυρηνικού αντιδραστήρα κάτω από το νερό είναι ακτινοβολία Τσερενκόφ. Πήρε το όνομά της από τον Σοβιετικό φυσικό Πάβελ Αλεξέγιεβιτς Τσερενκόφ, ο οποίος ήταν ο πρώτος που την ανίχνευσε πειραματικά και τιμήθηκε το 1958 με το Βραβείο Νόμπελ Φυσικής. Μια θεωρία αυτού του φαινομένου αναπτύχθηκε αργότερα στο πλαίσιο της ειδικής θεωρίας της σχετικότητας από τους Ίγκορ Ταμ και Ιλιά Φρανκ, που επίσης μοιράσθηκαν το Βραβείο Νόμπελ. Η ακτινοβολία Τσερενκόφ είχε προβλεφθεί θεωρητικώς από Τσερενκόφ είχε προβλεφθεί θεωρητικώς από , Quando uma partícula carregada eletricamenQuando uma partícula carregada eletricamente atravessa um meio isolante a uma velocidade superior à da luz neste meio, ela emite radiação eletromagnética que pode ser na faixa visível. A esta radiação dá-se o nome de radiação de Tcherenkov (ou efeito Tcherenkov). A luminosidade azul, característica de reatores nucleares, deve-se à radiação de Tcherenkov. O nome é em homenagem ao cientista soviético Pavel Tcherenkov, vencedor do Prêmio Nobel de Física de 1958, que primeiro caracterizou rigorosamente o efeito.meiro caracterizou rigorosamente o efeito. , L'effet Tcherenkov, parfois nommé effet VaL'effet Tcherenkov, parfois nommé effet Vavilov-Tcherenkov, est un phénomène similaire à une onde de choc, produisant un flash de lumière lorsqu'une particule chargée se déplace dans un milieu diélectrique avec une vitesse supérieure à la vitesse de la lumière dans ce milieu (la vitesse de la lumière dans le vide étant toujours supérieure à celle de la particule). Cet effet provoque par exemple la luminosité bleutée de l'eau entourant le cœur d'un réacteur nucléaire.entourant le cœur d'un réacteur nucléaire. , Эффе́кт Вави́лова — Черенко́ва, эффе́кт ЧеЭффе́кт Вави́лова — Черенко́ва, эффе́кт Черенко́ва, излуче́ние Вави́лова — Черенко́ва, черенко́вское излуче́ние — свечение, вызываемое в прозрачной среде заряженной частицей, движущейся со скоростью, превышающей фазовую скорость распространения света в этой среде. В 1958 году Павел Черенков, Игорь Тамм и Илья Франк были удостоены Нобелевской премии по физике с формулировкой: «За открытие и истолкование эффекта Черенкова».ткрытие и истолкование эффекта Черенкова». , L'effetto Čerenkov consiste nell'emissioneL'effetto Čerenkov consiste nell'emissione di radiazione elettromagnetica da parte di un materiale le cui molecole sono polarizzate da una particella carica in moto che lo attraversa. L'effetto Čerenkov si manifesta solo quando la velocità della particella nel mezzo attraversato risulta superiore alla velocità di fase della luce nello stesso mezzo. Più in generale si parla di radiazione Čerenkov, quando il mezzo attraversato non è "trasparente" alla luce visibile.to non è "trasparente" alla luce visibile. , Tjerenkovstrålning är ett fenomen som uppsTjerenkovstrålning är ett fenomen som uppstår när en laddad partikel rör sig fortare än ljushastigheten i det material som partikeln rör sig genom. Fenomenet har fått sitt namn efter den ryske fysikern Pavel Tjerenkov som gjorde upptäckten år 1934. Det förklarades tre år senare av Ilja Frank och Igor Tamm. För detta fick de tre fysikerna dela på Nobelpriset i fysik 1958. I CERN, en europeisk forskningsanläggning för främst partikelfysik, används tjerenkovstrålningen för att - tillsammans med stora mängder andra data - avgöra olika egenskaper hos partiklar.a - avgöra olika egenskaper hos partiklar. , Het tsjerenkov-effect is het verschijnsel Het tsjerenkov-effect is het verschijnsel dat elektromagnetische straling ontstaat als een elektrisch geladen deeltje zich door een medium voortplant met een snelheid groter dan de fasesnelheid van het licht in dat medium. Deze tsjerenkovstraling (ook gespeld als čerenkovstraling, cerenkovstraling of cherenkovstraling) is goed zichtbaar op foto's van kernreactoren, waarbij duidelijk een blauwe gloed waar te nemen is. Het effect is genoemd naar Pavel Tsjerenkov, de natuurkundige die in 1958 de Nobelprijs voor Natuurkunde kreeg voor de ontdekking van dit effect.e kreeg voor de ontdekking van dit effect. , إشعاع تشيرنكوف (بالإنجليزية: Cherenkov radإشعاع تشيرنكوف (بالإنجليزية: Cherenkov radiation)‏ هو إشعاع كهرمغناطيسي ينبعث عندما يمر جسيم مشحون (كالإلكترون) في وسط عازل بسرعة تفوق سرعة الضوء في ذات الوسط. وتقوم بتأيين جزيئات ذلك الوسط بعدها تفقد سرعتها بسرعة وترجع إلى طبيعتها باعثة إشعاعات شيرينكوف. أما عن الوهج الأزرق في المفاعلات النووية هو نتيجة هذه الإشعاعات، وسميت بهذا الاسم نسبة إلى العالم الروسي بافل شيرنكوف الحائز على جائزة نوبل كأول مكتشف لهذه الإشعاعات بالتجربة العلمية. تطورت نظرية هذا الإشعاع ضمن إطار عمل نظرية النسبية الخاصة لآينشتاين من قبل إيجور تام وإليا فرانك، اللذان حازا على جائزة نوبل أيضا.يا فرانك، اللذان حازا على جائزة نوبل أيضا. , Ĉerenkov-radiado aŭ Ĉerenkov-efiko estas lĈerenkov-radiado aŭ Ĉerenkov-efiko estas lumradiado, kiun eligas ŝargita korpusklo en travidebla medio, se ties rapido superas la lumrapidon en tiu medio. Oni uzas tiajn aparatojn - Ĉerenkov-kalkulilojn - por detekti la rapidegajn ŝargitajn korpusklojn. La fenomeno estis nomumita post Pavel Ĉerenkov, rusa fizikisto, nobel-premiito. Ĉerenkov, rusa fizikisto, nobel-premiito. , 체렌코프 효과(Čerenkov效果, 영어: Čerenkov effect), 체렌코프 효과(Čerenkov效果, 영어: Čerenkov effect), 바빌로프-체렌코프 효과(Vavilov–Cherenkov radiation) 라고도 알려져 있다. 하전 입자(예:전자)가 매질에서의 빛의 위상속도보다 더 빠른 속도로 유전체 매질을 통과할 때 전자기파를 방출하는 효과다. 수중 원자로가 푸른 빛을 내는 특성을 가진 이유는 이 효과를 통해 방출되는 전자기파 때문이다. 그리고 이 때 방출되는 전자기파를 체렌코프 복사(영어: Čerenkov radiation)라고 부른다. 체렌코프 효과의 이름은 발견자인 소비에트 연방의 물리학자 파벨 알렉세예비치 체렌코프의 이름을 따서 붙여졌다. 체렌코프는 이 효과를 1934년 처음으로 발견하고 이 공로로 1958년 노벨 물리학상을 수여받았다. 이 효과에 대한 이론은 후에 이고르 탐과 일리야 프란크가 아인슈타인의 특수 상대성 이론을 기반으로 하여 발전시켰다. 그들 또한 체렌코프와 함께 노벨상을 수상했다. 체렌코프 효과는 영국의 수리 물리학자이자 전기 공학자인 올리버 헤비사이드가 1888-89년 출판했던 논문에 의해서 이론적으로 예견된 바가 있다.이드가 1888-89년 출판했던 논문에 의해서 이론적으로 예견된 바가 있다. , Radaíocht leictreamaighnéadach a tháirgeanRadaíocht leictreamaighnéadach a tháirgeann cáithníní luchtaithe fo-adamhacha nuair a thaistealaíonn siad trí ábhar trédhearcach ar luas níos mó ná luas forleata an tsolais san ábhar sin. D'fhionn Pavel Čerenkov an iarmhairt. Braitheann tonnfhad na radaíochta ar mhais is luas na gcáithníní. Thaispeáin Čerenkov, Frank is Tamm gur saghas tonn turrainge a tharlaíonn sa mheán faoi na cúinsí seo. Baintear feidhm as an iarmhairt chun luasanna cáithníní i dturgnaimh ar fhisic na gcáithníní a thomhas.rgnaimh ar fhisic na gcáithníní a thomhas. , La Radiació de Txerenkov o llum de TxerenkLa Radiació de Txerenkov o llum de Txerenkov (de vegades escrit: Čerenkov) és un fenomen similar a un bang sònic, i produeix una llum, habitualment blavosa, quan una partícula carregada es desplaça dins un medi amb una velocitat superior a la velocitat de la llum dins d'aquest medi (que sempre és inferior a la velocitat de la llum al buit). Aquest efecte és el que provoca la lluminositat blava de l'aigua que envolta el nucli d'un reactor nuclear.que envolta el nucli d'un reactor nuclear. , Radiasi Cherenkov (juga dieja Čerenkov) adRadiasi Cherenkov (juga dieja Čerenkov) adalah radiasi elektromagnetik yang dihasilkan ketika partikel bermuatan (seperti elektron) melewati medium dielektrik dengan kecepatan yang lebih besar dari cahaya di medium tersebut. Partikel bermuatan mengutubkan molekul medium tersebut, yang kemudian dengan cepat menjadi keadaan dasar, dan dalam prosesnya menghasilkan radiasi. Nyala biru dalam reaktor nuklir diakibatkan oleh radiasi Cherenkov. Radiasi ini dinamai dari ilmuwan Rusia Pavel Alekseyevich Cherenkov, pemenang Hadiah Nobel Fisika tahun 1958 yang menemukannya pertama kali dalam sebuah percobaan. Teori mengenai radiasi ini dikembangkan dalam kerangka relativitas khusus Einstein oleh Igor Tamm dan Ilya Frank, yang juga memperoleh Hadiah Nobel. Frank, yang juga memperoleh Hadiah Nobel. , Čerenkovovo záření (také Čerenkovův efekt)Čerenkovovo záření (také Čerenkovův efekt) je elektromagnetická obdoba zvukové rázové vlny.Nabitá částice, která se pohybuje v optickém prostředí rychleji, než je fázová rychlost světla pro toto prostředí, vyvolává záření, které trvá po tu dobu, kdy je částice rychlejší než světlo. Typicky lze Čerenkovův efekt pozorovat v nádržích jaderných reaktorů, kde se uranové palivo nachází v kapalině moderující neutrony, vlivem štěpení jsou produkovány částice záření beta (vysokoenergetické elektrony), které při pohybu kapalinou emitují fotony s energií několika málo eV a voda tak získává modravý nádech.málo eV a voda tak získává modravý nádech. , La radiación de Cherenkov (también escritoLa radiación de Cherenkov (también escrito Cerenkov o Čerenkov) es una radiación de tipo electromagnético producida por el paso de partículas cargadas eléctricamente en un determinado medio a velocidades superiores a la velocidad de fase de la luz en ese medio. La velocidad de la luz depende del medio, y alcanza su valor máximo en el vacío. El valor de la velocidad de la luz en el vacío no puede superarse, pero sí en un medio en el que ésta es forzosamente inferior. La radiación recibe su nombre del físico ruso Pável Cherenkov quien fue el primero en caracterizarla rigurosamente y explicar su producción.​ Cherenkov recibió el Premio Nobel de Física en 1958 por sus descubrimientos relacionados con esta radiación.rimientos relacionados con esta radiación. , Tscherenkow-Strahlung (auch Čerenkov- oderTscherenkow-Strahlung (auch Čerenkov- oder – in englischer Transkription – Cherenkov-Strahlung geschrieben) entsteht durch den Tscherenkow-Effekt und ist elektromagnetische Strahlung, die beim Durchgang geladener Teilchen (z. B. Elektronen) durch ein lichtdurchlässiges Medium entsteht, wenn diese schneller sind als das sich im Medium ausbreitende Licht. Der Effekt zeigt sich als blaues Leuchten. Die Lichterscheinung war bereits von Marie und Pierre Curie beobachtet worden, konnte jedoch nicht erklärt werden.orden, konnte jedoch nicht erklärt werden. , 切连科夫辐射(英語:Cherenkov radiation)是介質中運動的电荷速度超過該介質中光速時發出的一種以短波長為主的電磁輻射,其特徵是藍色輝光。這種輻射是1934年由苏联物理學家帕维尔·阿列克谢耶维奇·切连科夫發現的,因此以他的名字命名。1937年另兩名苏联物理學家伊利亞·弗蘭克和伊戈爾·塔姆成功地解釋了切连科夫辐射的成因,三人因此共同獲得1958年的諾貝爾物理學獎。 , チェレンコフ放射(チェレンコフほうしゃ、英: Čerenkov radiation)チェレンコフ放射(チェレンコフほうしゃ、英: Čerenkov radiation)とは、荷電粒子が空気や水などの媒質中を運動する時、荷電粒子の速度がその媒質中を進む光速度よりも速い場合に光が放射される現象。チェレンコフ効果ともいう。このとき放射される光をチェレンコフ光、またはチェレンコフ放射光という。 この現象は1934年にパーヴェル・チェレンコフによって発見され、チェレンコフ放射と名付けられた。その後、イリヤ・フランクとイゴール・タムにより、発生原理が解明された。これらの功績により、この3名は1958年のノーベル物理学賞を受けた。理が解明された。これらの功績により、この3名は1958年のノーベル物理学賞を受けた。 , Promieniowanie Czerenkowa, efekt CzerenkowPromieniowanie Czerenkowa, efekt Czerenkowa – promieniowanie elektromagnetyczne emitowane, gdy naładowana cząstka (np. elektron) porusza się w ośrodku materialnym z prędkością większą od prędkości fazowej światła w tym ośrodku. Fala elektromagnetyczna jest emitowana tylko w ściśle określonym kierunku leżącym pod kątem ostrym do kierunku ruchu cząstki. Nazwa tego typu promieniowania pochodzi od nazwiska rosyjskiego fizyka Pawła A. Czerenkowa, który opisał to zjawisko fizyczne.enkowa, który opisał to zjawisko fizyczne. , Черенко́вське випромі́нювання — випромінювЧеренко́вське випромі́нювання — випромінювання електромагнітних хвиль зарядженою часткою, яка рухається у середовищі зі швидкістю більшою за фазову швидкість розповсюдження світла в цьому середовищі. Випромінювання назване на честь Павла Черенкова, який отримав за його відкриття Нобелівську премію з фізики у 1958 разом із Іллею Франком та Ігорем Таммом, які дали теоретичне пояснення цього ефекту. Науковий керівник Черенкова С. І. Вавілов на той час уже помер, тож, хоча його заслуга у відкритті ефекту дуже велика, він не став Нобелівським лауреатом. В науковій літературі черенковське випромінювання іноді називають випромінюванням Вавілова-Черенкова.ивають випромінюванням Вавілова-Черенкова. , Txerenkoven erradiazioa, partikulak, ingurTxerenkoven erradiazioa, partikulak, inguru batean, inguru horretan argiaren abiadura baino azkarrago igarotzeagatik eragindako erradiazio elektromagnetiko bat da. Argiaren abiadura, inguruaren araberakoa da, eta bere balio gailena, hustasunean lortzen du. Hustasunean argiaren abiadurak duen balioa ezin da gainditu, baina bai, abiadura hau, behartuta, txikiagoa den inguru batean. Erradiazioak, bere izena, Pavel Alekseievitx Txerenkov fisikariagandik jasotzen du, zorrozki bereizi eta bere eraketa azaldu zuen lehena izan zena. Txerenkovek, 1958an, Fisikako Nobel Saria jaso zuen, erreakzio honekin lotutako bere aurkikuntzengatik.o honekin lotutako bere aurkikuntzengatik. , Cherenkov radiation (/tʃəˈrɛŋkɒf/; RussianCherenkov radiation (/tʃəˈrɛŋkɒf/; Russian: Эффект Вавилова–Черенкова, lit. 'Vavilov–Cherenkov effect') is electromagnetic radiation emitted when a charged particle (such as an electron) passes through a dielectric medium at a speed greater than the phase velocity (speed of propagation of a wavefront in a medium) of light in that medium. A classic example of Cherenkov radiation is the characteristic blue glow of an underwater nuclear reactor. Its cause is similar to the cause of a sonic boom, the sharp sound heard when faster-than-sound movement occurs. The phenomenon is named after Soviet physicist Pavel Cherenkov.ed after Soviet physicist Pavel Cherenkov.
rdfs:label Effet Tcherenkov , Radaíocht Čerenkov , Ĉerenkov-radiado , 契忍可夫輻射 , Efeito Tcherenkov , Черенковське випромінювання , Ακτινοβολία Τσερενκόφ , 체렌코프 효과 , Radiació de Txerenkov , Эффект Вавилова — Черенкова , Tscherenkow-Strahlung , チェレンコフ放射 , Radiación de Cherenkov , Radiasi Cherenkov , Effetto Čerenkov , Tjerenkovstrålning , Cherenkov radiation , Txerenkoven erradiazio , Promieniowanie Czerenkowa , Tsjerenkov-effect , إشعاع تشيرنكوف , Čerenkovovo záření
rdfs:seeAlso http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_detector +
hide properties that link here 
http://dbpedia.org/resource/Pavel_Cherenkov + , http://dbpedia.org/resource/Sergey_Ivanovich_Vavilov + , http://dbpedia.org/resource/Igor_Tamm + http://dbpedia.org/ontology/knownFor
http://dbpedia.org/resource/Cherenkov + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageDisambiguates
http://dbpedia.org/resource/%C4%8Cerenkov_radiation + , http://dbpedia.org/resource/%C4%8Cherenkov_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_Radiation + , http://dbpedia.org/resource/Vacuum_Cherenkov_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Vavilov-Cherenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/Vavilov-Cherenkov_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Vavilov%E2%80%93Cherenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_Blue + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_Radiation + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_blue + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_glow + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_light + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_Blue + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_Effect + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_blue + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_light + , http://dbpedia.org/resource/Chernenko_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Reverse_Cerenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/Reverse_Cherenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/VC_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Tscherenkov_radiation + , http://dbpedia.org/resource/%C4%8Cerenkov_Radiation + , http://dbpedia.org/resource/%C4%8Cherenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov-Vavilov_effect + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageRedirects
http://dbpedia.org/resource/Moscow_Institute_of_Physics_and_Technology + , http://dbpedia.org/resource/Neutrino_astronomy + , http://dbpedia.org/resource/Shock_wave + , http://dbpedia.org/resource/Gamma-ray_astronomy + , http://dbpedia.org/resource/Cosmic_ray + , http://dbpedia.org/resource/Synchrotron_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Radiation + , http://dbpedia.org/resource/Oliver_Heaviside + , http://dbpedia.org/resource/Supernova_neutrinos + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_Telescope_Array + , http://dbpedia.org/resource/ANTARES_%28telescope%29 + , http://dbpedia.org/resource/Harvey_L._Berger + , http://dbpedia.org/resource/Health_threat_from_cosmic_rays + , http://dbpedia.org/resource/MicroMegas_detector + , http://dbpedia.org/resource/Ring-imaging_Cherenkov_detector + , http://dbpedia.org/resource/List_of_Russian_physicists + , http://dbpedia.org/resource/IACT + , http://dbpedia.org/resource/Electron + , http://dbpedia.org/resource/Light + , http://dbpedia.org/resource/Kirill_Tolpygo + , http://dbpedia.org/resource/Herbert_H._Chen + , http://dbpedia.org/resource/Stochastic_cooling + , http://dbpedia.org/resource/Lectures_on_Theoretical_Physics + , http://dbpedia.org/resource/DUMAND_Project + , http://dbpedia.org/resource/Roland_Winston + , http://dbpedia.org/resource/%C4%8Cerenkov_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Blue_Light + , http://dbpedia.org/resource/Research_and_Development_Array + , http://dbpedia.org/resource/Track_Imaging_Cherenkov_Experiment + , http://dbpedia.org/resource/Phase_velocity + , http://dbpedia.org/resource/Julie_McEnery + , http://dbpedia.org/resource/New_Clear_Days + , http://dbpedia.org/resource/Actinium-225 + , http://dbpedia.org/resource/Cecil_Kelley_criticality_accident + , http://dbpedia.org/resource/Andreev_Bay_nuclear_accident + , http://dbpedia.org/resource/Nuclear_power_in_Switzerland + , http://dbpedia.org/resource/Solar_tower_%28astronomy%29 + , http://dbpedia.org/resource/Cosmic-ray_observatory + , http://dbpedia.org/resource/Polaritonics + , http://dbpedia.org/resource/%C4%8Cherenkov_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/Lebedev_Physical_Institute + , http://dbpedia.org/resource/Light_blue + , http://dbpedia.org/resource/Smith%E2%80%93Purcell_effect + , http://dbpedia.org/resource/Proton_decay + , http://dbpedia.org/resource/List_of_optics_equations + , http://dbpedia.org/resource/Direct_energy_conversion + , http://dbpedia.org/resource/T2K_experiment + , http://dbpedia.org/resource/IceCube_Neutrino_Observatory + , http://dbpedia.org/resource/Radioluminescence + , http://dbpedia.org/resource/Transition + , http://dbpedia.org/resource/Large_High_Altitude_Air_Shower_Observatory + , http://dbpedia.org/resource/Basanti_Dulal_Nagchaudhuri + , http://dbpedia.org/resource/Timeline_of_Russian_innovation + , http://dbpedia.org/resource/Metamaterial + , http://dbpedia.org/resource/BaBar_experiment + , http://dbpedia.org/resource/Journey_of_Apollo_15_to_the_Moon + , http://dbpedia.org/resource/High_Altitude_Water_Cherenkov_Experiment + , http://dbpedia.org/resource/Transition_radiation + , http://dbpedia.org/resource/December_1958 + , http://dbpedia.org/resource/Solar_neutrino_problem + , http://dbpedia.org/resource/List_of_agnostics + , http://dbpedia.org/resource/List_of_atheists_in_science_and_technology + , http://dbpedia.org/resource/Pavel_Cherenkov + , http://dbpedia.org/resource/Colors_of_noise + , http://dbpedia.org/resource/Modern_searches_for_Lorentz_violation + , http://dbpedia.org/resource/Pomeron + , http://dbpedia.org/resource/SNO%2B + , http://dbpedia.org/resource/Einstein_aether_theory + , http://dbpedia.org/resource/CORSIKA + , http://dbpedia.org/resource/Sergey_Ivanovich_Vavilov + , http://dbpedia.org/resource/Superradiance + , http://dbpedia.org/resource/Geoff_Hall_%28physicist%29 + , http://dbpedia.org/resource/Index_of_physics_articles_%28C%29 + , http://dbpedia.org/resource/Heavy_water + , http://dbpedia.org/resource/Super-Kamiokande + , http://dbpedia.org/resource/Speed_of_light + , http://dbpedia.org/resource/Ionized-air_glow + , http://dbpedia.org/resource/Faster-than-light + , http://dbpedia.org/resource/Jennifer_Anne_Thomas + , http://dbpedia.org/resource/VERITAS + , http://dbpedia.org/resource/Irvine%E2%80%93Michigan%E2%80%93Brookhaven_%28detector%29 + , http://dbpedia.org/resource/Beta_particle + , http://dbpedia.org/resource/Spent_fuel_pool + , http://dbpedia.org/resource/Index_of_wave_articles + , http://dbpedia.org/resource/ATLAS_Forward_Proton_Project + , http://dbpedia.org/resource/Proton_%28satellite_program%29 + , http://dbpedia.org/resource/List_of_people_from_Voronezh + , http://dbpedia.org/resource/NEVOD + , http://dbpedia.org/resource/Scintigraphy + , http://dbpedia.org/resource/Light_echo + , http://dbpedia.org/resource/Cosmic_ray_visual_phenomena + , http://dbpedia.org/resource/Avraham_Gover + , http://dbpedia.org/resource/List_of_cycles + , http://dbpedia.org/resource/Askaryan_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Negative-index_metamaterial + , http://dbpedia.org/resource/Phosphene + , http://dbpedia.org/resource/Nonradiation_condition + , http://dbpedia.org/resource/Tests_of_relativistic_energy_and_momentum + , http://dbpedia.org/resource/SN_1972E + , http://dbpedia.org/resource/Index_of_environmental_articles + , http://dbpedia.org/resource/Thomas_Ypsilantis + , http://dbpedia.org/resource/Antarctic_Muon_And_Neutrino_Detector_Array + , http://dbpedia.org/resource/Paula_Chadwick + , http://dbpedia.org/resource/Classical_Electrodynamics_%28book%29 + , http://dbpedia.org/resource/Ionizing_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Tachyon + , http://dbpedia.org/resource/Neutrino_oscillation + , http://dbpedia.org/resource/Igor_Tamm + , http://dbpedia.org/resource/Ilya_Frank + , http://dbpedia.org/resource/MAGIC_%28telescope%29 + , http://dbpedia.org/resource/Goi%C3%A2nia_accident + , http://dbpedia.org/resource/CLAS_detector + , http://dbpedia.org/resource/Frank%E2%80%93Tamm_formula + , http://dbpedia.org/resource/Sonic_boom + , http://dbpedia.org/resource/Lead_glass + , http://dbpedia.org/resource/Scientific_phenomena_named_after_people + , http://dbpedia.org/resource/Radio_Ice_Cherenkov_Experiment + , http://dbpedia.org/resource/CLEO_%28particle_detector%29 + , http://dbpedia.org/resource/Superfluid_vacuum_theory + , http://dbpedia.org/resource/Tests_of_special_relativity + , http://dbpedia.org/resource/TXS_0506%2B056 + , http://dbpedia.org/resource/Neutrino_detector + , http://dbpedia.org/resource/LOPES_%28telescope%29 + , http://dbpedia.org/resource/Omega_West_Reactor + , http://dbpedia.org/resource/The_Billiard_Ball + , http://dbpedia.org/resource/Wavelength_shifter + , http://dbpedia.org/resource/Neutrino + , http://dbpedia.org/resource/Criticality_accident + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_detector + , http://dbpedia.org/resource/Ghost_Fleet_%28novel%29 + , http://dbpedia.org/resource/Liquid_scintillation_counting + , http://dbpedia.org/resource/Very-high-energy_gamma_ray + , http://dbpedia.org/resource/DEAP + , http://dbpedia.org/resource/Astronomical_optical_interferometry + , http://dbpedia.org/resource/Tunka_experiment + , http://dbpedia.org/resource/Wake_%28physics%29 + , http://dbpedia.org/resource/Electron_energy_loss_spectroscopy + , http://dbpedia.org/resource/List_of_University_of_Edinburgh_people + , http://dbpedia.org/resource/List_of_Russian_people + , http://dbpedia.org/resource/List_of_Russian_scientists + , http://dbpedia.org/resource/McMaster_Nuclear_Reactor + , http://dbpedia.org/resource/ALICE_experiment + , http://dbpedia.org/resource/Pierre_Auger_Observatory + , http://dbpedia.org/resource/Belle_II_experiment + , http://dbpedia.org/resource/Tokaimura_nuclear_accidents + , http://dbpedia.org/resource/Milagro_%28experiment%29 + , http://dbpedia.org/resource/Detection_of_internally_reflected_Cherenkov_light + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_Radiation + , http://dbpedia.org/resource/Vacuum_Cherenkov_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Vavilov-Cherenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/Vavilov-Cherenkov_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Vavilov%E2%80%93Cherenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_Blue + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_Radiation + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_blue + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_glow + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_light + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_Blue + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_Effect + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_blue + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_light + , http://dbpedia.org/resource/Chernenko_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Reverse_Cerenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/Reverse_Cherenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/VC_radiation + , http://dbpedia.org/resource/Tscherenkov_radiation + , http://dbpedia.org/resource/%C4%8Cerenkov_Radiation + , http://dbpedia.org/resource/%C4%8Cherenkov_effect + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_luminescence_imaging + , http://dbpedia.org/resource/Cherenkov-Vavilov_effect + , http://dbpedia.org/resource/ARIANNA_Experiment + , http://dbpedia.org/resource/Liquid_Scintillator_Neutrino_Detector + , http://dbpedia.org/resource/Cerenkov_radiation + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageWikiLink
http://dbpedia.org/resource/Sergey_Ivanovich_Vavilov + , http://dbpedia.org/resource/Igor_Tamm + http://dbpedia.org/property/knownFor
http://en.wikipedia.org/wiki/Cherenkov_radiation + http://xmlns.com/foaf/0.1/primaryTopic
http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_radiation + owl:sameAs
http://dbpedia.org/resource/Cherenkov_detector + rdfs:seeAlso
 

 

Enter the name of the page to start semantic browsing from.