Browse Wiki & Semantic Web

Jump to: navigation, search
Http://dbpedia.org/resource/Sanctus
  This page has no properties.
hide properties that link here 
  No properties link to this page.
 
http://dbpedia.org/resource/Sanctus
http://dbpedia.org/ontology/abstract The Sanctus (Latin: Sanctus, "Holy") is a The Sanctus (Latin: Sanctus, "Holy") is a hymn in Christian liturgy. It may also be called the epinikios hymnos (Greek: ἐπινίκιος ὕμνος, "Hymn of Victory") when referring to the Greek rendition. In Western Christianity, the Sanctus forms part of the Ordinary and is sung (or said) as the final words of the Preface of the Eucharistic Prayer of remembrance, consecration, and praise. The preface, which alters according to the season, usually concludes with words describing the praise of the worshippers joining with the angels, who are pictured as praising God with the words of the Sanctus.In the Byzantine Rite and general Eastern Orthodox Christianity, the Sanctus is offered as a response by the choir during the Holy Anaphora. Tersanctus ("Thrice Holy") is another, rarer name for the Sanctus. The same name is sometimes used for the Trisagion. name is sometimes used for the Trisagion. , 상투스(라틴어: Sanctus), 거룩하시도다는 하느님의 거룩함을 찬양하는 전례이다. 삼성경, 또는 신성창이라고도 한다. 로마 가톨릭교회, 동방 정교회, 성공회, 감리교, 루터교 등의 전례에서 사용된다. , El Sanctus és un himne d'aclamacio que forEl Sanctus és un himne d'aclamacio que forma part de l'ordinari de la missa catòlica, tot tancant-ne el prefaci. Antigament es coneixia com a trisagi, ja que el terme "sant" es repeteix tres cops a l'inici del text, en honor de la Santíssima Trinitat. És emprat també en gairebé tots els ritus de la litúrgia catòlica, ortodoxa i en moltes protestants. El Sanctus segueix el caràcter general del Prefaci: és una lloança de latria, i correspon a les paraules que els àngels tributaven a Déu a Isaïes 6:3. El text de la segona part, el Bendictus, s'ha pres de l'Evangeli segons Mateu 21:9, en el context de l'entrada triomfal de Jesús a Jerusalem Diumenge de Rams.fal de Jesús a Jerusalem Diumenge de Rams. , Sanctus ( „sankta“) estas la kapvorto de mSanctus ( „sankta“) estas la kapvorto de meskanto ene de la roma liturgio. Krome ĝi estas ero de la Te Deum kaj estas ankaŭ uzata kiel nomo de parto de la ordinariumo. La Sanctus (en la popola lingvo) estas ankaŭ parto de la ortodoksa liturgio kaj de la lutera komunidiservo. Ĝi apartenas al la plej aĝa konstanto de la kristana diservo kaj kiun kantas ĉiuj kredantoj aŭ la ĥoro komence de la komunia (post la prefaco – en la lutera diservo tuj antaŭ la Enmetaj Vortoj). Komponistoj el ĉiuj epokoj muzikigis ĝin. La teksto kunmetiĝas el la de la anĝelo en la vokiteca vizio de la profeto Jesaja (Jes 6|3) samkiel mesia salutvoko el Ps 118 / Mt 21|9 , kiu ĉi tie estas referencata sur la eŭkarista ĉeesto de Kristo.rencata sur la eŭkarista ĉeesto de Kristo. , 《聖哉經》(拉丁語:Sanctus)是基督教會彌撒儀式所用聲樂套曲之一,按拉丁文所翻譯出來的意思有「神聖的」或「聖者」的意思。中文則有不同的譯法,例如天主教會稱為聖聖聖/歡呼歌;聖公會則稱作三聖哉頌。天主教彌撒通常會安排在聖體聖血祝聖前所詠唱;而聖公會的崇拜則會在中唱或讀。 而在一般的聖樂彌撒曲中,《聖哉經》位列第四首。 , Ως επινίκιος ύμνος στην χριστιανική εκκλησΩς επινίκιος ύμνος στην χριστιανική εκκλησιαστική υμνολογία λέγεται περίφημος ύμνος που ψάλλεται στη Θεία λειτουργία. Ο ύμνος αυτός αρχίζει με τις λέξεις: Άγιος, άγιος, άγιος, Κύριος , πλήρης ο ουρανός και η γη της δόξης σου, κ.λπ". Τον ύμνο αυτό ψάλλει ο εκκλησιαστικός χορός αμέσως μετά το πέρας της ευχής του ιερουργούντος ιερέα: "Άξιον και δίκαιον σε υμνείν, σε ευλογείν.... καίτοι σοι παρεστήκασι χιλιάδες αρχαγγέλων και μυριάδες αγγέλων, τα Χερουβείμ και τα Σεραφείμ, εξαπτέρυγα, πολυόμματα, μετάρσια, πτερωτά τον επινίκιον ύμνον άδοντα, βοώντα, κεγραγότα και λέγοντα". Ο Επινίκιος ύμνος συγκροτείται στην πραγματικότητα από δύο επιμέρους ύμνους, εκ των οποίων ο μεν πρώτος ανάγεται στην Παλαιά Διαθήκη και είναι ο θριαμβευτικός ύμνος τον οποίο άκουσε στον πρόναο του Ναού του Σολομώντα, ο προφήτης Ησαΐας, με μια μικρή παραλλαγή (αποδίδεται στο γ΄ πρόσωπο ενικού): "Άγιος, άγιος, άγιος, Κύριος Σαββαώθ, πλήρης πάσα η γη της δόξης αυτού", και ο έτερος που ανάγεται στη Καινή Διαθήκη και είναι ο αποθεωτικός ύμνος των Εβραίων που επεφύλαξαν στον Ιησού Χριστό κατά την περίλαμπρη είσοδό του στα Ιεροσόλυμα: " ευλογημένος ο ερχόμενος εν ονόματι Κυρίου". Μικρή παραλλαγή του επινίκιου ύμνου είναι εκείνος που ψάλλεται στη λειτουργία των Αποστόλων όπου φέρεται ως εξής: "Άγιος, άγιος, άγιος, Κύριος Σαββαώθ, πλήρης ο ουρανός και η γη της δόξης αυτού, ευλογητός εις τους αιώνας, αμήν." Αυτή η παραλλαγή προήλθε από την προς Ρωμαίους επιστολή (α΄25) όπου "(ός εστίν), ευλογητός εις τους αιώνας". Ο επινίκιος ύμνος είναι από τους αρχαιότερους ύμνους που ψάλλεται στις λειτουργίες των Χριστιανών. ψάλλεται στις λειτουργίες των Χριστιανών. , Sanctus (lateinisch „heilig“) ist ein nachSanctus (lateinisch „heilig“) ist ein nach seinem Anfangswort benannter Teil des Ordinariums, der feststehenden Gesänge oder Gebete innerhalb der christlichen Abendmahls-Liturgie, und dadurch auch in der Regel Bestandteil von Mess-Vertonungen. Es gehört zum alten Bestand des christlichen Gottesdienstes und wird zu Beginn des eucharistischen Hochgebets als Antwort der Gemeinde auf die Präfation von allen Gläubigen, vom Chor oder im Wechsel gesungen.ubigen, vom Chor oder im Wechsel gesungen. , Het Sanctus is het vierde vaste misgezang Het Sanctus is het vierde vaste misgezang van het ordinarium van de H. Mis en is een onderdeel van het Eucharistisch gebed. Het komt na de prefatie en wordt genoemd naar het eerste woord van dit gebed. Na het Sanctus wordt het Eucharistisch gebed vervolgd met de Canon en gaan de gelovigen knielen. De tekst van het Sanctus is als volgt: Het Sanctus bestaat eigenlijk uit twee delen: * het Sanctus - gebaseerd op Jesaja 6:3: "Zij [de engelen in een visioen] riepen elkaar toe: 'Heilig, heilig, heilig is de HEER van de hemelse machten. Heel de aarde is vervuld van zijn majesteit'". Dit deel is overgenomen uit de liturgie van de synagoge, waar het op de sjabbatmorgen gezongen wordt (het zogenoemde Keduscha). Het is door paus Sixtus I (115-125 n.Chr.) ingevoerd in de liturgie en werd door priester en volk samen gezongen. Het is daarmee waarschijnlijk het oudste stuk volkszang tijdens de mis. * het Benedictus - gebaseerd op Matteüs 21:9: "De talloze mensen die voor hem [[[Jezus (traditioneel-christelijk)|Jezus]]] uit liepen en achter hem aankwamen, riepen luidkeels: 'Help ons, zoon van David! Gezegend hij die komt in de naam van de Heer. Help ons, God in de hemel!'" - de intocht van Jezus in Jeruzalem. Nadat op het Tweede Vaticaans Concilie (1962 - 1965) met het document Sacrosanctum Concilium: Constitutie over de heilige Liturgie (4 december 1963) was besloten toestemming te geven de Mis naast het Latijn ook in de volkstaal te vieren, zijn er voor de Nederlandse en Belgische kerkprovincie vele acclamaties Heilig, Heilig gecomponeerd, waarin de celebrant deze acclamatie samen met een koor en de gelovige gemeenschap zingt.een koor en de gelovige gemeenschap zingt. , Sanctus kata bahasa Latin untuk suci atau Sanctus kata bahasa Latin untuk suci atau orang kudus. Kata ini juga disebut sebagai epinikios hymnos (bahasa Yunani: ἐπινίκιος ὕμνος, "Nyanyian Kemenangan") untuk merujuk nyanyian ini ketika dibawakan dalam bahasa Yunani dan digunakan pula sebagai judul sebuah nyanyian penting dalam liturgi Kristen. Pada gereja-gereja beritus Bizantin, nyanyian ini dipanjatkan oleh paduan suara gereja sebagai tanggapan saat Anafora Suci didaraskan.Teks bahasa Yunaninya berbunyi: Ἅγιος, ἅγιος, ἅγιος Κύριος Σαβαώθ· (Ágios, ágios, ágios Kýrios Savaóth.)πλήρης ὁ οὐρανὸς καὶ ἡ γῆ τῆς δόξης σου, (plíris o ouranós kaí i gí tís dóxis sou,)ὡσαννὰ ἐν τοῖς ὑψίστοις. (osanná en toís ypsístois.)Εὐλογημένος ὁ ἐρχόμενος ἐν ὀνόματι Κυρίου. (Evlogiménos o erchómenos en onómati Kyríou)Ὡσαννὰ ὁ ἐν τοῖς ὑψίστοις. (Osanná o en toís ypsístois) Teks versi bahasa Rusia modernnya berbunyi: Свят, Свят, Свят, Господь Саваоф (Svyat, Svyat, Svyat, Gospod' Savaof)исполнь небо и земля славы (ispoln' nebo i zemlya slavy)Твоея: осанна в вышних. (Tvoyeya: osanna v vyshnikh.)Благословен грядый во имя Господне, (Blagosloven gryadyy vo imya Gospodne,)осанна в вышних (osanna v vyshnikh) Dalam Kekristenan Barat, Sanctus dinyanyikan (atau diucapkan) sebagai bagian terakhir dari dari , doa konsekrasi roti dan anggur. Dalam kerangka ini, Sanctus segera mengikuti pendahuluan doa ekaristi. Pendahuluan ini, yang berubah-ubah sesuai dengan tahun liturgi, biasanya ditutup dengan kata-kata yang menggambarkan pujian umat yang bergabung dengan pujian para malaikat. Teks Latinnya berbunyi: Sanctus, Sanctus, Sanctus,Dominus Deus Sabbaoth;Pleni sunt caeli et terra gloria Tua.Hosanna in excelsis. Teks ini diadaptasi dari Yesaya 6:3, yang melukiskan penglihatan nabi Yesaya akan takhta Allah yang dikelilingi oleh serafim yang bersayap enam yang melayani-Nya. Representasi serupa dapat ditemukan dalam Wahyu 4:8. Dalam liturgi Yahudi, ayat dari Yesaya tadi diucapkan oleh jemaat pada bagian , sebuah doa yang diucapkan ketika kantor mengulangi Amidah (18 Berkat). Meskipun Sanctus menjurut tradisi dibuat dengan musik yang sangat sederhana, banyak pengarang lagu yang menciptaka musik yang lebih rumit untuknya. Ia menjadi bagian yang wajib dari misa manapun. Dalam doa ekaristi, Sanctus biasanya segera diikuti oleh Benedictus. Benedictus berikut (dari kata bahasa Latin yang berarti "diberkati") juga biasanya dinyanyikan. Teksnya diambil dari Injil Matius 21:9 Benedictus qui venit in nomine Domini."Diberkatilah Dia yang datang dalam nama Tuhan.""Hosanna in excelsis"Hosana di tempat yang mahatinggi". Sanctus tak boleh dikacaukan dengan Trisagion. Dalam praktik tradisional, umat menundukkan kepala pada waktu bagian pembukaan "Sanctus, sanctus, sanctus", dan membuat Tanda Salib pada kata-kata "Benedictus". Praktik ini sudah hampir hilang di Gereja Katolik Roma sejak Vatikan II, tetapi masih agak umum dalam Anglikanisme. Versi bahasa Inggris modernHoly, Holy, Holy Lord God of hosts.Heaven and earth are full of your glory.Hosanna in the highest.Blessed is he who comes in the name of the Lord.Hosanna in the highest.Versi bahasa IndonesiaKudus, kudus, kudus, Tuhan Allah semesta:Langit dan bumi penuh dengan kemuliaan-Mu.Hosana di tempat yang mahatinggi.Diberkatilah Dia yang datang dalam nama TuhanHosana di tempat yang mahatinggi.Bahasa Ibrani (dari Kedusha)Kadosh Kadosh Kadosh Adonai Tz'vaotMelo Kol Haaretz Kevodo.osh Adonai Tz'vaotMelo Kol Haaretz Kevodo. , Sanctus (łac. święty) – aklamacja w częściSanctus (łac. święty) – aklamacja w części drugiej liturgii łacińskiej mszy wiernych, wykonywana po prefacji. łac. Sanctus, Sanctus, Sanctus Dominus, Deus Sabaoth. Pleni sunt caeli et terra gloria tua. Hosanna in excelsis.pl. Święty, Święty, Święty Pan, Bóg Zastępów. Pełne są niebiosa i ziemia chwały Twojej. Hosanna na wysokości. Tekst nawiązuje do Iz 6,3. Obecnie w rzymskokatolickiej posoborowej liturgii Mszy św. Sanctus łączy się z Benedictus: łac. Benedictus, qui venit in nomine Domini.pl. Błogosławiony, który idzie w imię Pańskie. po czym powtarza się: Hosanna na wysokości. Całość śpiewa się po prefacji jako tzw. Święty. Trzykrotne powtórzenie swój początek ma w księdze Izajasza, gdyż w kulturze semickiej nie ma stopniowania, ale też jest to nawiązanie do Trójcy Świętej.Por. Trisagion.wiązanie do Trójcy Świętej.Por. Trisagion. , Il Santo, in lingua latina Sanctus o TersaIl Santo, in lingua latina Sanctus o Tersanctus o Trisagio angelico, è un inno dell'ordinario della messa cattolica. Esso è parte integrante del prefazio, del quale costituisce la conclusione, prima dell'inizio della preghiera eucaristica; esso viene cantato o recitato ad alta voce dal sacerdote insieme al popolo. È usato in quasi tutti i riti delle liturgie cattoliche, ortodosse e in molte protestanti. Quest'inno è un invito rivolto alla Chiesa terrestre ad unirsi ai cori celesti nella lode al Signore. La prima parte del Sanctus è stata introdotta nella liturgia cattolica alla fine del IV secolo. Il testo della seconda parte, il Benedictus, è tratto dal Vangelo secondo Matteo (21,9), nel contesto del racconto dell'entrata trionfale di Gesù a Gerusalemme la domenica delle palme. L'affermazione solenne della santità e trascendenza di Dio dell'universo è completata da questa affermazione al Cristo re che cita il salmo della messa del giorno di Pasqua (117,6). Questa seconda parte è attestata nella Messa romana solo nel VII secolo. Il santo è stato spesso musicato insieme alle altre parti della Messa.cato insieme alle altre parti della Messa. , Sanctus (Са́нктус, лат. Sanctus — «Свят»),Sanctus (Са́нктус, лат. Sanctus — «Свят»), — стародавній християнський літургійний гімн, входить до складу більшості древніх літургій, як західних, так і східних. У всіх обрядах, що використовують піснеспів «Свят, свят, свят», він входить до складу анафори і виконується, як правило, після префаціі.і виконується, як правило, після префаціі. , O Sanctus (Latim: Sanctus, "Santo") é um hO Sanctus (Latim: Sanctus, "Santo") é um hino usado na liturgia católica. É um canto que faz parte do ordinário da missa sendo a continuação e conclusão do prefácio da oração eucarística. Nunca deve portanto ser rezado ou substituído por outro canto. A primeira parte é adaptada de Isaías. A segunda parte é um texto tirado do Evangelho da entrada de Jesus em Jerusalém (Mt 21, 9) e estabelece uma relação com o Salmo 118 (117). Nas missas dos mortos (Requiem), é cantado após o ofertório.tos (Requiem), é cantado após o ofertório. , Sanctus (lat. svatý) označuje mešní zpěv, Sanctus (lat. svatý) označuje mešní zpěv, jenž je součástí většiny křesťanských bohoslužebných ritů, a to katolických, pravoslavných i luterských. Tvoří jednu z nejstarších součástí křesťanské bohoslužby a tvoří část anafory. Sanctus tvoří také součást hudební mše. Zpěv Sanctus je spojením různých biblických veršů - zvolání anděla před prorokem Izajášem (Iz 6,3) a mesiánské verše žalmu 118 (v. 25 a následující).ské verše žalmu 118 (v. 25 a následující). , Sanctus (лат. Sanctus — «Свят»), Са́нктус,Sanctus (лат. Sanctus — «Свят»), Са́нктус, Свят, свят, свят, Серафимская песнь — древний христианский литургический гимн, входит в состав большинства древних литургий, как западных, так и восточных. Не следует путать его с молитвой Трисвятое. Во всех обрядах, использующих песнопение «Свят, свят, свят», оно входит в состав анафоры и следует, как правило, после префации. В истории профессиональной западноевропейской музыки Sanctus (и входящий в его состав Benedictus) входит в ординарий мессы.став Benedictus) входит в ординарий мессы. , Le Sanctus est l'une des principales acclaLe Sanctus est l'une des principales acclamations dans les Églises dites « des origines », c'est-à-dire principalement les catholiques et les orthodoxes. On trouve ses deux premiers vers à l'intérieur du Te Deum. Le mot « Saint » est répété trois fois pour magnifier la louange à Dieu et Lui rendre gloire.er la louange à Dieu et Lui rendre gloire. , El Sanctus (en español: Santo) llamado antEl Sanctus (en español: Santo) llamado antiguamente Trisagio es la aclamación litúrgica con la que se cierra el Præfatio en el rito romano y que corresponde a la parte denominada Ordinario dentro de la susodicha liturgia. Es usado también en todos los ritos litúrgicos católicos y de los ortodoxos El Sanctus sigue el carácter general del Prefacio, al que va postpuesto: es una alabanza de latría, y corresponde a las palabras que los ángeles tributaban a Dios en Isaías 6:3.​ La parte inicial se refiere también a Ap 4,8. El texto de la segunda parte, el Benedictus, está tomado del Evangelio de san Mateo 21:9,​ en el contexto de la entrada triunfal de Jesús en Jerusalén el Domingo de Ramos. Al formar parte del Ordinario, hay muchas versiones musicales de esta pieza. muchas versiones musicales de esta pieza. , ترتيلة قُدُّوس (باللاتينية: Sanctus) هو ترترتيلة قُدُّوس (باللاتينية: Sanctus) هو ترنيمة طقسية مسيحية. نجد الشطرين الأولين منها داخل نشيد اللاتيني. تدعى هذه الترنيمة بالطقس البيزنطي «نشيد الملائكة والفتيان». تعاد كلمة «قدوس» في هذا النشيد ثلاث مرات لتعظيم مديح الرب وتمجيده. نشيد قدوس، كما يروي يوحنا اللاهوتي في سفر الرؤيا (رؤ 4، 8)، هو نشيد الطقوس السماوية: «8 والأربعة الحيوانات لكل واحد منها ستة أجنحة حولها ومن داخل مملوءة عيونا ولا تزال نهارا وليلا قائلة قدوس قدوس قدوس الرب الإله القادر على كل شيء الذي كان والكائن والذي يأتي.» القسم الأول من هذه الترنيمة يأتي من سفر إشعياء النبي (اش 6، 3) الذي سمع السيرافيم يرنمونها أمام الله «»، أي إله الجيوش السماوية، الذين ينفذون أوامره ليحكموا الكون: «3 وهذا نادى ذاك وقال قدوس قدوس قدوس رب الجنود مجده ملء كل الأرض.» أما القسم الثاني فيأتي من هتاف الشعب في يوم الشعانين، أي يوم دخل السيد المسيح إلى أورشليم (متى 21، 9): «9 والجموع الذين تقدموا والذين تبعوا كانوا يصرخون قائلين هوشعنا لابن داود. مبارك الآتي باسم الرب. هوشعنا في الأعالي.» إن ترتيلة «قدوس» موجود في جميع الطقوس الدينية الشرقية منها واللاتينية. ولقد تم إدراجه في رتبة القداس الإلهي منذ القرن الثاني الميلادي، ولم يتم عليه تعديل يذكر. في اللغة العربية، احتفظ النشيد بكلمة «صباؤوت» كما هو الحال في النسخة اللاتينية منه. ولكن أهملت في اللغات الأخرى فكرة «الجيوش» أو «الجنود» التي تعنيها كلمة «صباؤوت» باللغة اللاتينية. فلذلك لا نجد أي إيحاء لهذا المعنى في الترجمات الحديثة، فلقد تم استبداله بتعابير أخرى كإله الكون أو الإله الضابط الكل أو الإله الكلي القدرة أو ما يوازيهم بالمعنى من غير التعابير.درة أو ما يوازيهم بالمعنى من غير التعابير. , Sanctus, latin för helig, är ett moment i Sanctus, latin för helig, är ett moment i den kristna mässan, ofta det mest högtidliga. Texten är hämtad från serafernas lovsång till Gud i Jerusalems tempel (Jesaja 6:3) och folkets lovsång till Jesus, när han red in i Jerusalem (Matteusevangeliet 21:9; Markusevangeliet 11:9-10; Johannesevangeliet 12:13). Sanctus är trefaldig vilket betyder att de inledande orden sjungs tre gånger efter varann. Sanctus är även namnet på de små handklockor (se även primklocka) som används vid bland annat katolska kyrkans mässor.s vid bland annat katolska kyrkans mässor.
http://dbpedia.org/ontology/thumbnail http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Sanctus_Sans_titre_13.jpg?width=300 +
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageExternalLink http://www.ec-patr.net/en/psaltai/asteris.htm + , http://www.ec-patr.net/en/psaltai/stanitsas.htm + , http://www.ec-patr.net/music/Agios_MV_LA.rm + , http://www.ec-patr.net/music/Agios_MXA_A_Stan.rm +
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageID 1058279
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageLength 33677
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageRevisionID 1108124946
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageWikiLink http://dbpedia.org/resource/International_Consultation_on_English_Texts + , http://dbpedia.org/resource/Latin + , http://dbpedia.org/resource/First_Prayer_Book_of_Edward_VI + , http://dbpedia.org/resource/Liturgy_of_Saint_Basil + , http://dbpedia.org/resource/Sacramentary_of_Serapion_of_Thmuis + , http://dbpedia.org/resource/Preface_%28Liturgy%29 + , http://dbpedia.org/resource/Seraphim + , http://dbpedia.org/resource/File:SagradaFamiliaSanctus.jpg + , http://dbpedia.org/resource/Ritualism_in_the_Church_of_England + , http://dbpedia.org/resource/Protopsaltes + , http://dbpedia.org/resource/Charles_Anthony_Swainson + , http://dbpedia.org/resource/File:Barcelona_Sagrada_Familia_%282053446134%29.jpg + , http://dbpedia.org/resource/Patriarch_Athenagoras + , http://dbpedia.org/resource/Trisagion + , http://dbpedia.org/resource/Divine_Liturgy_of_St._John_Chrysostom + , http://dbpedia.org/resource/Te_Deum + , http://dbpedia.org/resource/Wikt:dominus + , http://dbpedia.org/resource/Divine_Service_%28Lutheran%29 + , http://dbpedia.org/resource/Liturgy + , http://dbpedia.org/resource/Theodore_of_Mopsuestia + , http://dbpedia.org/resource/Plainchant + , http://dbpedia.org/resource/Greek_language + , http://dbpedia.org/resource/Angel + , http://dbpedia.org/resource/Tridentine_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Syriac_Orthodox_Church + , http://dbpedia.org/resource/Amidah + , http://dbpedia.org/resource/Enigma_%28German_band%29 + , http://dbpedia.org/resource/Wikt:deus + , http://dbpedia.org/resource/Roman_Rite + , http://dbpedia.org/resource/John_Merbecke + , http://dbpedia.org/resource/Book_of_Isaiah + , http://dbpedia.org/resource/Ordinary_%28liturgy%29 + , http://dbpedia.org/resource/Liturgical_year + , http://dbpedia.org/resource/Palm_Sunday + , http://dbpedia.org/resource/Western_Christianity + , http://dbpedia.org/resource/Gregorian_chant + , http://dbpedia.org/resource/Pope_John_XXIII + , http://dbpedia.org/resource/Second_Vatican_Council + , http://dbpedia.org/resource/Liturgy_of_Addai_and_Mari + , http://dbpedia.org/resource/Trinitarian + , http://dbpedia.org/resource/Mass_%28music%29 + , http://dbpedia.org/resource/Catechetical_School_of_Alexandria + , http://dbpedia.org/resource/Eastern_Orthodox + , http://dbpedia.org/resource/Christological + , http://dbpedia.org/resource/Liturgy_of_Saint_James + , http://dbpedia.org/resource/Byzantine_Rite + , http://dbpedia.org/resource/Summorum_Pontificum + , http://dbpedia.org/resource/Kedushah_%28prayer%29 + , http://dbpedia.org/resource/Archon + , http://dbpedia.org/resource/Cyril_of_Jerusalem + , http://dbpedia.org/resource/Canon_of_the_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Isaiah + , http://dbpedia.org/resource/Pope_Benedict_XVI + , http://dbpedia.org/resource/Anaphora_%28liturgy%29 + , http://dbpedia.org/resource/Eusebius_of_Caesarea + , http://dbpedia.org/resource/Vocative_case + , http://dbpedia.org/resource/Code_of_Rubrics + , http://dbpedia.org/resource/Kyrios + , http://dbpedia.org/resource/Hosanna + , http://dbpedia.org/resource/Polyphony + , http://dbpedia.org/resource/Eucharistic_Prayer + , http://dbpedia.org/resource/Composer + , http://dbpedia.org/resource/Hymn + , http://dbpedia.org/resource/First_Epistle_of_Clement + , http://dbpedia.org/resource/Liturgy_of_St._James + , http://dbpedia.org/resource/Wikt:caelus + , http://dbpedia.org/resource/Wikt:hosanna + , http://dbpedia.org/resource/Le_Roi_Est_Mort%2C_Vive_Le_Roi%21 + , http://dbpedia.org/resource/Sabaoth + , http://dbpedia.org/resource/Category:Christian_liturgical_music + , http://dbpedia.org/resource/Patriarch_Demetrios_I_of_Constantinople + , http://dbpedia.org/resource/Pope_Clement_I + , http://dbpedia.org/resource/Realmedia + , http://dbpedia.org/resource/Rubrics + , http://dbpedia.org/resource/Ancient_Greek_grammar + , http://dbpedia.org/resource/File:Sanctus_Sans_titre_13.JPG + , http://dbpedia.org/resource/Category:Eucharist + , http://dbpedia.org/resource/Sign_of_the_Cross + , http://dbpedia.org/resource/Category:Latin_religious_words_and_phrases + , http://dbpedia.org/resource/Book_of_Common_Prayer + , http://dbpedia.org/resource/Category:Order_of_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Liturgical_movement + , http://dbpedia.org/resource/School_of_Antioch + , http://dbpedia.org/resource/Eastern_Orthodox_Church + , http://dbpedia.org/resource/Apocalypse_of_John + , http://dbpedia.org/resource/Christianity + , http://dbpedia.org/resource/Lutheranism + , http://dbpedia.org/resource/Eastern_Christianity + , http://dbpedia.org/resource/Roman_Missal + , http://dbpedia.org/resource/Mozarabic_Rite + , http://dbpedia.org/resource/Entry_into_Jerusalem + , http://dbpedia.org/resource/Text_and_rubrics_of_the_Roman_Canon + , http://dbpedia.org/resource/Nominative + , http://dbpedia.org/resource/File:Cheadle-_St._Giles_Church-_Pugins_complete_c13th_restoration_12_%28geograph_4939306%29.jpg +
http://dbpedia.org/property/first Adrian
http://dbpedia.org/property/group n
http://dbpedia.org/property/last Fortescue
http://dbpedia.org/property/name Asteres , Stanitsas
http://dbpedia.org/property/noIcon 1
http://dbpedia.org/property/wikiPageUsesTemplate http://dbpedia.org/resource/Template:Catholic_Encyclopedia + , http://dbpedia.org/resource/Template:Short_description + , http://dbpedia.org/resource/Template:For + , http://dbpedia.org/resource/Template:ISBN + , http://dbpedia.org/resource/Template:Plays_audio + , http://dbpedia.org/resource/Template:Commons_category + , http://dbpedia.org/resource/Template:Lutheran_Divine_Service + , http://dbpedia.org/resource/Template:CatholicMass + , http://dbpedia.org/resource/Template:Refn + , http://dbpedia.org/resource/Template:See_also + , http://dbpedia.org/resource/Template:Bibleref2 + , http://dbpedia.org/resource/Template:Reflist + , http://dbpedia.org/resource/Template:Bibleverse + , http://dbpedia.org/resource/Template:Portal + , http://dbpedia.org/resource/Template:Catholic_Prayers +
http://dbpedia.org/property/wstitle Sanctus
http://purl.org/dc/terms/subject http://dbpedia.org/resource/Category:Christian_liturgical_music + , http://dbpedia.org/resource/Category:Latin_religious_words_and_phrases + , http://dbpedia.org/resource/Category:Order_of_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Category:Eucharist +
http://purl.org/linguistics/gold/hypernym http://dbpedia.org/resource/Hymn +
http://www.w3.org/ns/prov#wasDerivedFrom http://en.wikipedia.org/wiki/Sanctus?oldid=1108124946&ns=0 +
http://xmlns.com/foaf/0.1/depiction http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Barcelona_Sagrada_Familia_%282053446134%29.jpg + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Sanctus_Sans_titre_13.jpg + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/SagradaFamiliaSanctus.jpg + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Cheadle-_St._Giles_Church-_Pugins_complete_c13th_restoration_12_%28geograph_4939306%29.jpg +
http://xmlns.com/foaf/0.1/isPrimaryTopicOf http://en.wikipedia.org/wiki/Sanctus +
owl:sameAs http://el.dbpedia.org/resource/%CE%95%CF%80%CE%B9%CE%BD%CE%AF%CE%BA%CE%B9%CE%BF%CF%82_%CF%8D%CE%BC%CE%BD%CE%BF%CF%82 + , http://www.wikidata.org/entity/Q215174 + , http://zh.dbpedia.org/resource/%E8%81%96%E4%B8%89%E9%A0%8C + , http://pt.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://ar.dbpedia.org/resource/%D9%86%D8%B4%D9%8A%D8%AF_%D8%A7%D9%84%D8%AA%D9%82%D8%AF%D9%8A%D8%B3 + , http://de.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://yago-knowledge.org/resource/Sanctus + , http://pl.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://cs.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://ru.dbpedia.org/resource/Sanctus + , https://global.dbpedia.org/id/23Q3p + , http://uk.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://eo.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://no.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://vi.dbpedia.org/resource/Th%C3%A1nh%2C_Th%C3%A1nh%2C_Th%C3%A1nh + , http://sv.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://nl.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://rdf.freebase.com/ns/m.042bt7 + , http://hr.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://fi.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://hu.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://ca.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://ko.dbpedia.org/resource/%EC%83%81%ED%88%AC%EC%8A%A4 + , http://id.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://la.dbpedia.org/resource/Sanctus_%28prex%29 + , http://af.dbpedia.org/resource/Sanktus + , http://lt.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://nn.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://fr.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://es.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://da.dbpedia.org/resource/Sanctus + , http://it.dbpedia.org/resource/Santo_%28liturgia%29 +
rdf:type http://dbpedia.org/class/yago/Activity100407535 + , http://dbpedia.org/class/yago/Abstraction100002137 + , http://dbpedia.org/class/yago/Event100029378 + , http://dbpedia.org/class/yago/PsychologicalFeature100023100 + , http://dbpedia.org/class/yago/YagoPermanentlyLocatedEntity + , http://dbpedia.org/class/yago/Worship101028655 + , http://dbpedia.org/class/yago/Idea105833840 + , http://dbpedia.org/class/yago/Content105809192 + , http://dbpedia.org/class/yago/WikicatChristianMusicFormats + , http://dbpedia.org/class/yago/Prayer101041968 + , http://dbpedia.org/class/yago/Part105867413 + , http://dbpedia.org/class/yago/Component105868954 + , http://dbpedia.org/class/yago/WikicatChristianLiturgicalElements + , http://dbpedia.org/class/yago/Communication100033020 + , http://dbpedia.org/class/yago/WikicatRomanCatholicPrayers + , http://dbpedia.org/class/yago/Concept105835747 + , http://dbpedia.org/class/yago/Cognition100023271 + , http://dbpedia.org/class/yago/Part113809207 + , http://dbpedia.org/class/yago/WikicatMusicalForms + , http://dbpedia.org/ontology/Song + , http://dbpedia.org/class/yago/Information106634376 + , http://dbpedia.org/class/yago/Message106598915 + , http://dbpedia.org/class/yago/Format106636806 + , http://dbpedia.org/class/yago/Form106290637 + , http://dbpedia.org/class/yago/LanguageUnit106284225 + , http://dbpedia.org/class/yago/Word106286395 + , http://dbpedia.org/class/yago/Relation100031921 + , http://dbpedia.org/class/yago/Act100030358 +
rdfs:comment The Sanctus (Latin: Sanctus, "Holy") is a The Sanctus (Latin: Sanctus, "Holy") is a hymn in Christian liturgy. It may also be called the epinikios hymnos (Greek: ἐπινίκιος ὕμνος, "Hymn of Victory") when referring to the Greek rendition. In Western Christianity, the Sanctus forms part of the Ordinary and is sung (or said) as the final words of the Preface of the Eucharistic Prayer of remembrance, consecration, and praise. The preface, which alters according to the season, usually concludes with words describing the praise of the worshippers joining with the angels, who are pictured as praising God with the words of the Sanctus.In the Byzantine Rite and general Eastern Orthodox Christianity, the Sanctus is offered as a response by the choir during the Holy Anaphora.nse by the choir during the Holy Anaphora. , Sanctus (łac. święty) – aklamacja w częściSanctus (łac. święty) – aklamacja w części drugiej liturgii łacińskiej mszy wiernych, wykonywana po prefacji. łac. Sanctus, Sanctus, Sanctus Dominus, Deus Sabaoth. Pleni sunt caeli et terra gloria tua. Hosanna in excelsis.pl. Święty, Święty, Święty Pan, Bóg Zastępów. Pełne są niebiosa i ziemia chwały Twojej. Hosanna na wysokości. Tekst nawiązuje do Iz 6,3. Obecnie w rzymskokatolickiej posoborowej liturgii Mszy św. Sanctus łączy się z Benedictus: łac. Benedictus, qui venit in nomine Domini.pl. Błogosławiony, który idzie w imię Pańskie. po czym powtarza się: Hosanna na wysokości.o czym powtarza się: Hosanna na wysokości. , Sanctus (lat. svatý) označuje mešní zpěv, Sanctus (lat. svatý) označuje mešní zpěv, jenž je součástí většiny křesťanských bohoslužebných ritů, a to katolických, pravoslavných i luterských. Tvoří jednu z nejstarších součástí křesťanské bohoslužby a tvoří část anafory. Sanctus tvoří také součást hudební mše. Zpěv Sanctus je spojením různých biblických veršů - zvolání anděla před prorokem Izajášem (Iz 6,3) a mesiánské verše žalmu 118 (v. 25 a následující).ské verše žalmu 118 (v. 25 a následující). , Sanctus (лат. Sanctus — «Свят»), Са́нктус,Sanctus (лат. Sanctus — «Свят»), Са́нктус, Свят, свят, свят, Серафимская песнь — древний христианский литургический гимн, входит в состав большинства древних литургий, как западных, так и восточных. Не следует путать его с молитвой Трисвятое. Во всех обрядах, использующих песнопение «Свят, свят, свят», оно входит в состав анафоры и следует, как правило, после префации. В истории профессиональной западноевропейской музыки Sanctus (и входящий в его состав Benedictus) входит в ординарий мессы.став Benedictus) входит в ординарий мессы. , El Sanctus (en español: Santo) llamado antEl Sanctus (en español: Santo) llamado antiguamente Trisagio es la aclamación litúrgica con la que se cierra el Præfatio en el rito romano y que corresponde a la parte denominada Ordinario dentro de la susodicha liturgia. Es usado también en todos los ritos litúrgicos católicos y de los ortodoxos El Sanctus sigue el carácter general del Prefacio, al que va postpuesto: es una alabanza de latría, y corresponde a las palabras que los ángeles tributaban a Dios en Isaías 6:3.​ La parte inicial se refiere también a Ap 4,8. Al formar parte del Ordinario, hay muchas versiones musicales de esta pieza. muchas versiones musicales de esta pieza. , El Sanctus és un himne d'aclamacio que forEl Sanctus és un himne d'aclamacio que forma part de l'ordinari de la missa catòlica, tot tancant-ne el prefaci. Antigament es coneixia com a trisagi, ja que el terme "sant" es repeteix tres cops a l'inici del text, en honor de la Santíssima Trinitat. És emprat també en gairebé tots els ritus de la litúrgia catòlica, ortodoxa i en moltes protestants. El Sanctus segueix el caràcter general del Prefaci: és una lloança de latria, i correspon a les paraules que els àngels tributaven a Déu a Isaïes 6:3. els àngels tributaven a Déu a Isaïes 6:3. , 상투스(라틴어: Sanctus), 거룩하시도다는 하느님의 거룩함을 찬양하는 전례이다. 삼성경, 또는 신성창이라고도 한다. 로마 가톨릭교회, 동방 정교회, 성공회, 감리교, 루터교 등의 전례에서 사용된다. , Sanctus kata bahasa Latin untuk suci atau Sanctus kata bahasa Latin untuk suci atau orang kudus. Kata ini juga disebut sebagai epinikios hymnos (bahasa Yunani: ἐπινίκιος ὕμνος, "Nyanyian Kemenangan") untuk merujuk nyanyian ini ketika dibawakan dalam bahasa Yunani dan digunakan pula sebagai judul sebuah nyanyian penting dalam liturgi Kristen. Pada gereja-gereja beritus Bizantin, nyanyian ini dipanjatkan oleh paduan suara gereja sebagai tanggapan saat Anafora Suci didaraskan.Teks bahasa Yunaninya berbunyi: Teks versi bahasa Rusia modernnya berbunyi: Sanctus tak boleh dikacaukan dengan Trisagion.tus tak boleh dikacaukan dengan Trisagion. , Het Sanctus is het vierde vaste misgezang Het Sanctus is het vierde vaste misgezang van het ordinarium van de H. Mis en is een onderdeel van het Eucharistisch gebed. Het komt na de prefatie en wordt genoemd naar het eerste woord van dit gebed. Na het Sanctus wordt het Eucharistisch gebed vervolgd met de Canon en gaan de gelovigen knielen. De tekst van het Sanctus is als volgt: Het Sanctus bestaat eigenlijk uit twee delen: Sanctus bestaat eigenlijk uit twee delen: , O Sanctus (Latim: Sanctus, "Santo") é um hO Sanctus (Latim: Sanctus, "Santo") é um hino usado na liturgia católica. É um canto que faz parte do ordinário da missa sendo a continuação e conclusão do prefácio da oração eucarística. Nunca deve portanto ser rezado ou substituído por outro canto. A primeira parte é adaptada de Isaías. A segunda parte é um texto tirado do Evangelho da entrada de Jesus em Jerusalém (Mt 21, 9) e estabelece uma relação com o Salmo 118 (117). Nas missas dos mortos (Requiem), é cantado após o ofertório.tos (Requiem), é cantado após o ofertório. , 《聖哉經》(拉丁語:Sanctus)是基督教會彌撒儀式所用聲樂套曲之一,按拉丁文所翻譯出來的意思有「神聖的」或「聖者」的意思。中文則有不同的譯法,例如天主教會稱為聖聖聖/歡呼歌;聖公會則稱作三聖哉頌。天主教彌撒通常會安排在聖體聖血祝聖前所詠唱;而聖公會的崇拜則會在中唱或讀。 而在一般的聖樂彌撒曲中,《聖哉經》位列第四首。 , Il Santo, in lingua latina Sanctus o TersaIl Santo, in lingua latina Sanctus o Tersanctus o Trisagio angelico, è un inno dell'ordinario della messa cattolica. Esso è parte integrante del prefazio, del quale costituisce la conclusione, prima dell'inizio della preghiera eucaristica; esso viene cantato o recitato ad alta voce dal sacerdote insieme al popolo. È usato in quasi tutti i riti delle liturgie cattoliche, ortodosse e in molte protestanti. Quest'inno è un invito rivolto alla Chiesa terrestre ad unirsi ai cori celesti nella lode al Signore. Il santo è stato spesso musicato insieme alle altre parti della Messa.cato insieme alle altre parti della Messa. , Sanctus, latin för helig, är ett moment i Sanctus, latin för helig, är ett moment i den kristna mässan, ofta det mest högtidliga. Texten är hämtad från serafernas lovsång till Gud i Jerusalems tempel (Jesaja 6:3) och folkets lovsång till Jesus, när han red in i Jerusalem (Matteusevangeliet 21:9; Markusevangeliet 11:9-10; Johannesevangeliet 12:13). Sanctus är trefaldig vilket betyder att de inledande orden sjungs tre gånger efter varann. Sanctus är även namnet på de små handklockor (se även primklocka) som används vid bland annat katolska kyrkans mässor.s vid bland annat katolska kyrkans mässor. , Ως επινίκιος ύμνος στην χριστιανική εκκλησΩς επινίκιος ύμνος στην χριστιανική εκκλησιαστική υμνολογία λέγεται περίφημος ύμνος που ψάλλεται στη Θεία λειτουργία. Ο ύμνος αυτός αρχίζει με τις λέξεις: Άγιος, άγιος, άγιος, Κύριος , πλήρης ο ουρανός και η γη της δόξης σου, κ.λπ". Τον ύμνο αυτό ψάλλει ο εκκλησιαστικός χορός αμέσως μετά το πέρας της ευχής του ιερουργούντος ιερέα: "Άξιον και δίκαιον σε υμνείν, σε ευλογείν.... καίτοι σοι παρεστήκασι χιλιάδες αρχαγγέλων και μυριάδες αγγέλων, τα Χερουβείμ και τα Σεραφείμ, εξαπτέρυγα, πολυόμματα, μετάρσια, πτερωτά τον επινίκιον ύμνον άδοντα, βοώντα, κεγραγότα και λέγοντα".ον άδοντα, βοώντα, κεγραγότα και λέγοντα". , Le Sanctus est l'une des principales acclaLe Sanctus est l'une des principales acclamations dans les Églises dites « des origines », c'est-à-dire principalement les catholiques et les orthodoxes. On trouve ses deux premiers vers à l'intérieur du Te Deum. Le mot « Saint » est répété trois fois pour magnifier la louange à Dieu et Lui rendre gloire.er la louange à Dieu et Lui rendre gloire. , Sanctus (lateinisch „heilig“) ist ein nachSanctus (lateinisch „heilig“) ist ein nach seinem Anfangswort benannter Teil des Ordinariums, der feststehenden Gesänge oder Gebete innerhalb der christlichen Abendmahls-Liturgie, und dadurch auch in der Regel Bestandteil von Mess-Vertonungen. Es gehört zum alten Bestand des christlichen Gottesdienstes und wird zu Beginn des eucharistischen Hochgebets als Antwort der Gemeinde auf die Präfation von allen Gläubigen, vom Chor oder im Wechsel gesungen.ubigen, vom Chor oder im Wechsel gesungen. , ترتيلة قُدُّوس (باللاتينية: Sanctus) هو ترترتيلة قُدُّوس (باللاتينية: Sanctus) هو ترنيمة طقسية مسيحية. نجد الشطرين الأولين منها داخل نشيد اللاتيني. تدعى هذه الترنيمة بالطقس البيزنطي «نشيد الملائكة والفتيان». تعاد كلمة «قدوس» في هذا النشيد ثلاث مرات لتعظيم مديح الرب وتمجيده. نشيد قدوس، كما يروي يوحنا اللاهوتي في سفر الرؤيا (رؤ 4، 8)، هو نشيد الطقوس السماوية: «8 والأربعة الحيوانات لكل واحد منها ستة أجنحة حولها ومن داخل مملوءة عيونا ولا تزال نهارا وليلا قائلة قدوس قدوس قدوس الرب الإله القادر على كل شيء الذي كان والكائن والذي يأتي.» «3 وهذا نادى ذاك وقال قدوس قدوس قدوس رب الجنود مجده ملء كل الأرض.»وس قدوس قدوس رب الجنود مجده ملء كل الأرض.» , Sanctus (Са́нктус, лат. Sanctus — «Свят»),Sanctus (Са́нктус, лат. Sanctus — «Свят»), — стародавній християнський літургійний гімн, входить до складу більшості древніх літургій, як західних, так і східних. У всіх обрядах, що використовують піснеспів «Свят, свят, свят», він входить до складу анафори і виконується, як правило, після префаціі.і виконується, як правило, після префаціі. , Sanctus ( „sankta“) estas la kapvorto de mSanctus ( „sankta“) estas la kapvorto de meskanto ene de la roma liturgio. Krome ĝi estas ero de la Te Deum kaj estas ankaŭ uzata kiel nomo de parto de la ordinariumo. La Sanctus (en la popola lingvo) estas ankaŭ parto de la ortodoksa liturgio kaj de la lutera komunidiservo. Ĝi apartenas al la plej aĝa konstanto de la kristana diservo kaj kiun kantas ĉiuj kredantoj aŭ la ĥoro komence de la komunia (post la prefaco – en la lutera diservo tuj antaŭ la Enmetaj Vortoj). Komponistoj el ĉiuj epokoj muzikigis ĝin. Komponistoj el ĉiuj epokoj muzikigis ĝin.
rdfs:label Sanctus , Santo (liturgia) , نشيد التقديس , 聖三頌 , Επινίκιος ύμνος , 상투스
rdfs:seeAlso http://dbpedia.org/resource/Byzantine_music + , http://dbpedia.org/resource/History + , http://dbpedia.org/resource/Kedushah_%28prayer%29 +
hide properties that link here 
http://dbpedia.org/resource/Benedictus_qui_venit + , http://dbpedia.org/resource/Sanctus_Benedictus + , http://dbpedia.org/resource/Epinikios_Hymnos + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageRedirects
http://dbpedia.org/resource/Christian_theology + , http://dbpedia.org/resource/Anthony_Payne + , http://dbpedia.org/resource/Church_music + , http://dbpedia.org/resource/Sacramentary_of_Serapion_of_Thmuis + , http://dbpedia.org/resource/Liturgy_of_Saint_Basil + , http://dbpedia.org/resource/Ritualism_in_the_Church_of_England + , http://dbpedia.org/resource/Church_of_the_Ascension%2C_Chicago + , http://dbpedia.org/resource/Divine_Worship:_The_Missal + , http://dbpedia.org/resource/Book_of_Common_Prayer_%281549%29 + , http://dbpedia.org/resource/Saint_John%27s_Church_%28Hagerstown%2C_Maryland%29 + , http://dbpedia.org/resource/Divine_Liturgy + , http://dbpedia.org/resource/Messa_di_Gloria_%28Rossini%29 + , http://dbpedia.org/resource/Melchior_Hoffmann_%28composer%29 + , http://dbpedia.org/resource/Kyriale + , http://dbpedia.org/resource/Mass_in_E-flat_%28Beach%29 + , http://dbpedia.org/resource/Christmas_Oratorio + , http://dbpedia.org/resource/Zimbelstern + , http://dbpedia.org/resource/Mass_in_D_%28Smyth%29 + , http://dbpedia.org/resource/Chant_II + , http://dbpedia.org/resource/List_of_new_ecclesiastical_buildings_by_J._L._Pearson + , http://dbpedia.org/resource/St_Mary_the_Virgin%27s_Church%2C_Bromfield + , http://dbpedia.org/resource/Mass_No._2_%28Bruckner%29 + , http://dbpedia.org/resource/Visitation_%28Christianity%29 + , http://dbpedia.org/resource/Fran%C3%A7ois_Couperin + , http://dbpedia.org/resource/Antiphonary + , http://dbpedia.org/resource/Ambrosian_chant + , http://dbpedia.org/resource/Richard_Loqueville + , http://dbpedia.org/resource/Lewknor + , http://dbpedia.org/resource/Fumie_Suguri + , http://dbpedia.org/resource/Dialogue_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Requiem_%28Bruckner%29 + , http://dbpedia.org/resource/Requiem_%28Henze%29 + , http://dbpedia.org/resource/Missa_Mi-mi + , http://dbpedia.org/resource/Saint + , http://dbpedia.org/resource/Mass_%28liturgy%29 + , http://dbpedia.org/resource/Service_%28music%29 + , http://dbpedia.org/resource/Alexandrian_liturgical_rites + , http://dbpedia.org/resource/Tollard_Royal + , http://dbpedia.org/resource/Attributes_of_God_in_Christianity + , http://dbpedia.org/resource/Church_of_the_Annunciation_to_the_Blessed_Virgin_Mary%2C_Souldern + , http://dbpedia.org/resource/1911_in_British_music + , http://dbpedia.org/resource/Altar_bell + , http://dbpedia.org/resource/Candy_Carol + , http://dbpedia.org/resource/Elodia_%28album%29 + , http://dbpedia.org/resource/Tridentine_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Solemn_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Josquin_des_Prez + , http://dbpedia.org/resource/St_Mary%27s_Music_School + , http://dbpedia.org/resource/Beachamwell + , http://dbpedia.org/resource/Hosanna + , http://dbpedia.org/resource/Liturgy_of_Saint_James + , http://dbpedia.org/resource/Anglican_church_music + , http://dbpedia.org/resource/Grade_I_listed_churches_in_West_Yorkshire + , http://dbpedia.org/resource/Mass_in_F_Minor + , http://dbpedia.org/resource/Gottfried_Vopelius + , http://dbpedia.org/resource/Missa_brevis + , http://dbpedia.org/resource/Eye_of_Providence_%28icon%29 + , http://dbpedia.org/resource/Missa_primi_toni_octo_vocum + , http://dbpedia.org/resource/Sant_Omer + , http://dbpedia.org/resource/John_Stainer + , http://dbpedia.org/resource/Salve_Regina + , http://dbpedia.org/resource/Missa_solemnis_%28Beethoven%29 + , http://dbpedia.org/resource/Canon_of_the_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Liturgy_of_St._John_Chrysostom_%28Tchaikovsky%29 + , http://dbpedia.org/resource/Trisagion + , http://dbpedia.org/resource/Benedictus_qui_venit + , http://dbpedia.org/resource/English_Language_Liturgical_Consultation + , http://dbpedia.org/resource/Mozarabic_Rite + , http://dbpedia.org/resource/Missa_Brevis_%28Britten%29 + , http://dbpedia.org/resource/Deir_Balyzeh_Papyrus + , http://dbpedia.org/resource/Anaphora_of_Saint_Gregory + , http://dbpedia.org/resource/Anaphora_of_the_Apostolic_Tradition + , http://dbpedia.org/resource/Barcelona_Papyrus + , http://dbpedia.org/resource/Oxyrhynchus_hymn + , http://dbpedia.org/resource/African_Rite + , http://dbpedia.org/resource/Great_Mass_in_C_minor%2C_K._427 + , http://dbpedia.org/resource/Bruce_Marks_%28dancer%29 + , http://dbpedia.org/resource/Mozarabic_chant + , http://dbpedia.org/resource/Requiem_%28Ockeghem%29 + , http://dbpedia.org/resource/Mass_%28Bernstein%29 + , http://dbpedia.org/resource/Gregorian_chant + , http://dbpedia.org/resource/Christian_liturgy + , http://dbpedia.org/resource/Requiem_in_C_minor_%28Cherubini%29 + , http://dbpedia.org/resource/Requiem_for_a_Dying_Planet + , http://dbpedia.org/resource/Coronation_Mass_%28Mozart%29 + , http://dbpedia.org/resource/Glagolitic_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Missa_in_tempore_belli + , http://dbpedia.org/resource/Bach%27s_Missa_of_1733 + , http://dbpedia.org/resource/Dezso_d%27Antalffy + , http://dbpedia.org/resource/Bach%27s_church_music_in_Latin + , http://dbpedia.org/resource/Tournai_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Messa_di_Santa_Cecilia + , http://dbpedia.org/resource/Messe_de_Nostre_Dame + , http://dbpedia.org/resource/Of_the_Father%27s_Heart_Begotten + , http://dbpedia.org/resource/List_of_masses%2C_passions_and_oratorios_by_Johann_Sebastian_Bach + , http://dbpedia.org/resource/Formula_missae + , http://dbpedia.org/resource/French_Organ_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Trekkie + , http://dbpedia.org/resource/Names_of_God_in_Christianity + , http://dbpedia.org/resource/Chapel_of_Virgin_Mary_of_Sorrows%2C_Beroun + , http://dbpedia.org/resource/Noah_and_the_Flood_%28ballet%29 + , http://dbpedia.org/resource/The_Armed_Man + , http://dbpedia.org/resource/1724_in_music + , http://dbpedia.org/resource/Methodist_Church_of_Great_Britain + , http://dbpedia.org/resource/Missa_de_Beata_Virgine_%28Josquin%29 + , http://dbpedia.org/resource/Missa_Hercules_Dux_Ferrariae + , http://dbpedia.org/resource/Missa_Di_dadi + , http://dbpedia.org/resource/Missa_prolationum + , http://dbpedia.org/resource/Missa_sine_nomine_%28Josquin%29 + , http://dbpedia.org/resource/Missa_ad_fugam + , http://dbpedia.org/resource/Missa_Pange_lingua + , http://dbpedia.org/resource/List_of_Roman_cognomina + , http://dbpedia.org/resource/Mass_of_the_Children + , http://dbpedia.org/resource/Mass_No._1_%28Bruckner%29 + , http://dbpedia.org/resource/Mass_No._3_%28Bruckner%29 + , http://dbpedia.org/resource/Missa_solemnis_%28Bruckner%29 + , http://dbpedia.org/resource/Windhaager_Messe + , http://dbpedia.org/resource/Kronstorfer_Messe + , http://dbpedia.org/resource/Messe_f%C3%BCr_den_Gr%C3%BCndonnerstag + , http://dbpedia.org/resource/Kedushah_%28prayer%29 + , http://dbpedia.org/resource/Merton%2C_Oxfordshire + , http://dbpedia.org/resource/An%C3%BAna + , http://dbpedia.org/resource/Anaphora_%28liturgy%29 + , http://dbpedia.org/resource/Book_of_Common_Prayer_%281662%29 + , http://dbpedia.org/resource/Linking_and_intrusive_R + , http://dbpedia.org/resource/Requiem_%28Lloyd_Webber%29 + , http://dbpedia.org/resource/Eucharist_in_Lutheranism + , http://dbpedia.org/resource/Ich_freue_mich_in_dir%2C_BWV_133 + , http://dbpedia.org/resource/Service_in_B-flat_major%2C_Op._10_%28Stanford%29 + , http://dbpedia.org/resource/Isaiah_6 + , http://dbpedia.org/resource/List_of_hymns_by_Martin_Luther + , http://dbpedia.org/resource/Pope_Sixtus_I + , http://dbpedia.org/resource/Black_Catholicism + , http://dbpedia.org/resource/Coronation_of_George_V_and_Mary + , http://dbpedia.org/resource/Gallican_Rite + , http://dbpedia.org/resource/Requiem_%28Berlioz%29 + , http://dbpedia.org/resource/Liturgy_of_Saint_Cyril + , http://dbpedia.org/resource/Preface_%28liturgy%29 + , http://dbpedia.org/resource/Live_from_New_Zealand + , http://dbpedia.org/resource/Felipe_de_Sotelo_Osorio + , http://dbpedia.org/resource/Johannes_Tapissier + , http://dbpedia.org/resource/Barcelona_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Requiem + , http://dbpedia.org/resource/Requiem_%28Mozart%29 + , http://dbpedia.org/resource/Mass_in_B_minor + , http://dbpedia.org/resource/Bell + , http://dbpedia.org/resource/Giacomo_Puccini + , http://dbpedia.org/resource/Communion_table + , http://dbpedia.org/resource/Coronation_of_George_VI_and_Elizabeth + , http://dbpedia.org/resource/Pastiche + , http://dbpedia.org/resource/Daniel_Auber + , http://dbpedia.org/resource/Deutsche_Singmesse + , http://dbpedia.org/resource/Mass_of_Paul_VI + , http://dbpedia.org/resource/Order_of_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Ordinary_%28liturgy%29 + , http://dbpedia.org/resource/Missa_Papae_Marcelli + , http://dbpedia.org/resource/Coronation_of_the_Emperor_of_Brazil + , http://dbpedia.org/resource/Eucharistic_adoration + , http://dbpedia.org/resource/History_of_the_Roman_Canon + , http://dbpedia.org/resource/Pre-Tridentine_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Liturgical_use_of_Latin + , http://dbpedia.org/resource/Liturgy_of_Addai_and_Mari + , http://dbpedia.org/resource/Officium_Defunctorum_%28Victoria%29 + , http://dbpedia.org/resource/Text_and_rubrics_of_the_Roman_Canon + , http://dbpedia.org/resource/Anglican_eucharistic_theology + , http://dbpedia.org/resource/Estienne_Grossin + , http://dbpedia.org/resource/Missa_sopra_Ecco_s%C3%AC_beato_giorno + , http://dbpedia.org/resource/Liber_Usualis + , http://dbpedia.org/resource/Mass_in_G_minor_%28Vaughan_Williams%29 + , http://dbpedia.org/resource/Gotteslob + , http://dbpedia.org/resource/Hymnus_Paradisi + , http://dbpedia.org/resource/Toulouse_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Missa_Caput + , http://dbpedia.org/resource/Gloria_in_excelsis_Deo + , http://dbpedia.org/resource/Liturgy_of_Saint_Tikhon + , http://dbpedia.org/resource/Messa_%28Puccini%29 + , http://dbpedia.org/resource/Mass_in_the_Catholic_Church + , http://dbpedia.org/resource/East_Syriac_Rite + , http://dbpedia.org/resource/Plainsong + , http://dbpedia.org/resource/Requiem_%28Durufl%C3%A9%29 + , http://dbpedia.org/resource/Musurgia_Universalis + , http://dbpedia.org/resource/List_of_cultural_references_in_the_Divine_Comedy + , http://dbpedia.org/resource/Holy_God%2C_We_Praise_Thy_Name + , http://dbpedia.org/resource/Church_bell + , http://dbpedia.org/resource/Godington + , http://dbpedia.org/resource/Mabalacat + , http://dbpedia.org/resource/Gregory_Michael_Aymond + , http://dbpedia.org/resource/Holy%2C_Holy%2C_Holy%21_Lord_God_Almighty + , http://dbpedia.org/resource/Berliner_Messe + , http://dbpedia.org/resource/Strasbourg_papyrus + , http://dbpedia.org/resource/List_of_chorale_harmonisations_by_Johann_Sebastian_Bach + , http://dbpedia.org/resource/Listed_buildings_in_Greetland_and_Stainland + , http://dbpedia.org/resource/Missa_Luba + , http://dbpedia.org/resource/Church_of_Norway + , http://dbpedia.org/resource/Houston_Bright + , http://dbpedia.org/resource/Music_for_the_Requiem_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Johann_Christoph_Altnickol + , http://dbpedia.org/resource/List_of_most_common_surnames_in_Europe + , http://dbpedia.org/resource/History_of_a_Time_to_Come + , http://dbpedia.org/resource/Church_of_St_Mary%2C_Elland + , http://dbpedia.org/resource/Old_Hall_Manuscript + , http://dbpedia.org/resource/Antiochene_Rite + , http://dbpedia.org/resource/Memorial_Acclamation + , http://dbpedia.org/resource/Mass_in_C_major%2C_K._258_%22Piccolomini%22 + , http://dbpedia.org/resource/Asterisk_%28liturgy%29 + , http://dbpedia.org/resource/Historiography_of_early_Islam + , http://dbpedia.org/resource/William_Byrd + , http://dbpedia.org/resource/St_Laurence_and_All_Saints_Church%2C_Eastwood + , http://dbpedia.org/resource/Polish_Requiem + , http://dbpedia.org/resource/Messa_per_Rossini + , http://dbpedia.org/resource/Book_of_Love_%28band%29 + , http://dbpedia.org/resource/Book_of_Divine_Worship + , http://dbpedia.org/resource/Prayer_of_Humble_Access + , http://dbpedia.org/resource/St_Michael%27s_Church%2C_Muncaster + , http://dbpedia.org/resource/Grade_I_listed_churches_in_Cumbria + , http://dbpedia.org/resource/Listed_buildings_in_Elland + , http://dbpedia.org/resource/Listed_buildings_in_Heptonstall + , http://dbpedia.org/resource/Reginaldus_Libert + , http://dbpedia.org/resource/Missa_L%27homme_arm%C3%A9_super_voces_musicales + , http://dbpedia.org/resource/Deutsche_Messe + , http://dbpedia.org/resource/List_of_classical_abbreviations + , http://dbpedia.org/resource/Cherubikon + , http://dbpedia.org/resource/Lima_Liturgy + , http://dbpedia.org/resource/Three_Equals_for_four_trombones%2C_WoO_30 + , http://dbpedia.org/resource/A_Cambridge_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Jauchzet%2C_frohlocket%21_Auf%2C_preiset_die_Tage%2C_BWV_248_I + , http://dbpedia.org/resource/Book_of_Common_Prayer_%281552%29 + , http://dbpedia.org/resource/The_Woodland_Mass + , http://dbpedia.org/resource/Ecphonesis + , http://dbpedia.org/resource/Die_Deutsche_Liturgie + , http://dbpedia.org/resource/Peire_de_Corbiac + , http://dbpedia.org/resource/Chanticleer_%28ensemble%29 + , http://dbpedia.org/resource/Mass_for_Four_Voices + , http://dbpedia.org/resource/Missa_L%27homme_arm%C3%A9_a_5_%28Palestrina%29 + , http://dbpedia.org/resource/Missa_Tu_es_Petrus + , http://dbpedia.org/resource/Missa_brevis_%28Palestrina%29 + , http://dbpedia.org/resource/Counting_the_Rosaries + , http://dbpedia.org/resource/Liber_Brevior + , http://dbpedia.org/resource/Jubilate_Deo + , http://dbpedia.org/resource/Sanctus_Benedictus + , http://dbpedia.org/resource/Epinikios_Hymnos + , http://dbpedia.org/resource/Missa_Providentiae + , http://dbpedia.org/resource/Benedictus + , http://dbpedia.org/resource/Heilig%2C_heilig%2C_heilig_Gott + , http://dbpedia.org/resource/Tersanctus + , http://dbpedia.org/resource/Epinikios_hymnos + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageWikiLink
http://dbpedia.org/resource/Heilig%2C_heilig%2C_heilig_Gott + http://dbpedia.org/property/text
http://en.wikipedia.org/wiki/Sanctus + http://xmlns.com/foaf/0.1/primaryTopic
http://dbpedia.org/resource/Sanctus + owl:sameAs
http://dbpedia.org/resource/Mass_%28liturgy%29 + rdfs:seeAlso
 

 

Enter the name of the page to start semantic browsing from.