Browse Wiki & Semantic Web

Jump to: navigation, search
Http://dbpedia.org/resource/Meroitic script
  This page has no properties.
hide properties that link here 
  No properties link to this page.
 
http://dbpedia.org/resource/Meroitic_script
http://dbpedia.org/ontology/abstract Den meroitiska skriften är ett egyptiskt aDen meroitiska skriften är ett egyptiskt alfabet med ursprung i hieroglyferna och demotiskan. Skriftspråket användes för att skriva på meroitiska i det Meroëiska kungadömet omkring 200 f.Kr. — och även möjligen i nubiskan som användes i de efterföljande Nubiska kungadömena. Gammalnubiskan skrevs med hjälp av ett grekiskt uncialalfabet som utnyttjade tre av de gamla meroitiska glyferna. Genom att det primärt var alfabetiskt fungerade den meroitiska skriften på en helt annat sätt än de egyptiska hieroglyferna. Vissa lärda, till exempel , tror att det grekiska alfabetet spelade en roll i dess utveckling, framförallt eftersom meroitiskan hade bokstäver för vokaler; men i övrigt fungerade inte skriften som grekiskan. Den meroitiska skriften var huvudsakligen alfabetisk, men att vokalen /a/ antogs såvida inte en annan vokal skrevs ut. En konsonant för sig självt indikerades av vokalen /e/ (schwa) som efterföljde symbolen. De två bokstäverna me representerade både stavelsen /me/ och konsonanten /m/ när den stod för sig själv, medan stavelsen ma skrevs med en bokstav och mi med två. Några andra stavelser hade speciella glyfer. Därför kan skriften på detta sätt kallas en 'delstavelseskrift', som enbart svagt påminner om de indiska abugidaalfabeten som uppstod vid samma tidpunkt. Flera stavelseändelsekonsonanter, såsom /n/ och /s/, utelämnades ofta. Det fanns sammanlagt 23 symboler. Av dessa var fyra vokaler: * a (enbart i inledningen av ord; annars antogs /a/ ), e (eller schwa), i, o (eller u); omkring fjorton konsonanter, där vokalen /a/ antogs följa efter, ifall ingen annan indikerades: * y(a), w(a), b(a), p(a), m(a), n(a), r(a), l(a), ch(a) (möjligen palatal, såsom i tyskans ich, eller uvular, såsom holländskans dag), kh(a) (velar, som i tyskans Bach), k(a), q(a), s(a) or sh(a), d(a); och flera stavelser: * ne eller ny(a), se eller s(a), te, to, t(a) eller ti. Det är oklart ifall se representerade en stavelse eller en konsonant /s/, till skillnad från s som /š/; därtill även ifall ne var en stavelse eller en konsonant /ñ/; och ifall t kan ha haft stavelseformen ti. Det har föreslagits att man använde stavelser istället för alfabetiska bokstäver eftersom vissa ljud kan ha tillkommit på grund av ett behov av meroitisk dialektal variation inom en enda skrift. Det fanns två grafiska former av det meroitiska alfabetet: en monumental lapidär som härstammade från de egyptiska hieroglyferna och en kursiv form som kan härledas från demotiskan. Flertalet av texterna är skrivna i kursiv stil. Till skillnad från egyptisk skrift fanns det en enkel en-till-en motsvarighet mellan de två formerna av meroitiska, med den skillnaden att en konsonant kombineras i en ligatur till ett efterföljande i i den kursiva formen. Man skrev från höger till vänster, uppifrån ner (kursivt); eller uppifrån ner i kolumner som går från höger till vänster (hieroglyfisk form). De monumentala tecknen pekade mot textens början, i likhet med de egyptiska hieroglyferna. Där fanns även ett tecken om tre horisontella eller vertikala punkter som användes för att dela ord eller fraser; detta var de enda skiljetecknen som användes. Ifall skriften verkligen användes av de nubiska kungadömena så torde den meroitiska skriften ha ersatts av det koptiska alfabetet i och med kristendomens introduktion till Nubien på 600-talet. Skriften dechiffrerades år 1909 av Francis Llewellyn Griffith, en brittisk egyptolog. Trots detta är språket ännu idag ej fullt förstått.ta är språket ännu idag ej fullt förstått. , Aksara Meroitic adalah aksara yang digunakAksara Meroitic adalah aksara yang digunakan untuk menulis bahasa Meroitik di , Sudan. Aksara ini dikembangkan pada periode (sekitar 700-300 SM) dan muncul pertama kali pada abad ke-2 SM. Diketahui aksara ini juga pernah digunakan untuk menulis yang dituturkan di Kerajaan Nubia. Penggunaannya dijelaskan oleh sejarawan Yunani Diodorus Siculus (c. 50 SM). Walaupun aksara Meroitik dilanjutkan penggunaanya di Kerajaan Nubia yang merupakan pengganti Kerajaan Meröe, aksara ini diganti dengan alfabet Koptik pada Kristenisasi Nubia pada abad ke-6 M. Alfabet Koptik versi Nubia mempertahankan tiga huruf Meroitik. Aksara ini pertama kali diterjemahkan pada tahun 1909 oleh , seorang ahli Mesir Kuno berkebangsaan Inggris, berdasarkan nama-nama Mesir Kuno yang dieja secara Meroitik. Namun, bahasa Meroitik belum diterjemahkan. Pada tahun 2008 prasasti kerajaan yang komplet pertama kali ditemukan, yang mungkin bisa mendukung atau membantah hipotesis ini. Prasasti terpanjang yang ditemukan berada diasasti terpanjang yang ditemukan berada di , Мероїтська писемність — алфавіт із 23 знакМероїтська писемність — алфавіт із 23 знаків, що використовувався приблизно з II століття до н. е. до V століття н. е. у Нубії і північному Судані для запису мероїтської мови. Має два різновиди: ієрогліфічну (відомі тільки написи, висічені на монументах; походить від єгипетської ієрогліфічної писемності) і курсивну (походить від демотичної писемності). Ієрогліфічні символи писалися стовбчиками, зверху вниз, справа наліво. Більш поширена курсивна форма писалася справа наліво, зверху вниз. Алфавіт розшифровано на початку XX століття англійським вченим , але мова залишається багато у чому незрозумілою. Містить 4 знаки голосних, 14 для приголосних і 5 для складів. Можливо, мероїтська писемність використовувалася також для запису древньонубійської мови, яка є нащадком мероїтської і записується, в основному коптським алфавітом (модифікованим грецьким).тським алфавітом (модифікованим грецьким). , Мерои́тская пи́сьменность — алфавит из 23 Мерои́тская пи́сьменность — алфавит из 23 знаков, использовавшийся примерно со II века до н. э. до V века н. э. в Нубии и северном Судане для записи мероитского языка. Имеет две разновидности: иероглифическую (известны только надписи, высеченные на монументах, происходит от египетского иероглифического письма) и курсивную (происходит от демотического письма). Иероглифические символы писались в колонках, сверху вниз, справа налево. Более распространённая курсивная форма писалась справа налево, сверху вниз. Алфавит расшифрован в начале XX века английским учёным Ф. Л. Гриффитом, но язык остаётся во многом непонятным. Содержит 4 знака гласных, 14 для согласных и 5 для слогов. Возможно, мероитская письменность использовалась также для записи древненубийского языка, являющегося потомком мероитского и записывавшегося, в основном, на коптском алфавите (модифицированном греческом). В трёхтомном корпусе Repertoire d’Épigraphie Méroïtique (2000 г.) собраны более 2000 текстов на мероитском языке.ны более 2000 текстов на мероитском языке. , L’alphabet méroïtique est un alphabet utilL’alphabet méroïtique est un alphabet utilisé pour écrire le méroïtique, langue parlée dans le royaume de Koush — dans le nord de l’actuel Soudan — depuis la fin du IIIe siècle avant notre ère jusqu’au Ve siècle. Il a été développé pendant la période Napata (de 700 à 300 av. J.-C. environ) et apparait pour la première fois au IIe siècle av. J.-C. Pendant un moment, il a également été possible que cet alphabet ait été utilisé pour écrire l’ancien nubien.t été utilisé pour écrire l’ancien nubien. , 麥羅埃文(Meroitic alphabet)是一套參照埃及聖書體及民書體而設計的拼音字母,用以拼寫的,亦有可能會用來拼寫的。由於麥羅埃文的拼音特色,它的書寫方式與埃及的象形文字有所不同。有些學者,如:(Haarmann)因此而認為希臘字母對麥羅埃文的成形有一定的影響,主要是因為這種文字與希臘字母一樣有元音字母。然而,除此以外,這兩種文字再沒有任何相關或近似的地方。 , الكتابة المروية هي أبجدية من أصول مصرية هيالكتابة المروية هي أبجدية من أصول مصرية هيروغليفية وديموطيقية تم تطويرها في مملكة نبتة في الفترة ما بين (700 إلى 300 قبل الميلاد) وكانت تستخدم لكتابة في مملكة مروي منذ القرن الثاني قبل الميلاد، ويحتمل انه تم أستخدامها من قبل الملوك النوبيين المتعاقبين لكتابة في مملكة كوش النوبية التي تلتها والتي استخدمت الأبجدية القبطية في القرن السادس الميلادي بعد دخول النوبيين في الديانة المسيحية، لكن احتفظ النوبيين بثلاثة أحرف من الأبجدية المروية. وقد تم وصفها بواسطة المؤرخ الأغريقى ديودورس سيكلس في عام 50 قبل الميلاد. نتيجة لتكونها أساسا من حروف هجائية فقد كانت هذه اللغة تختلف تماما عن الهيروغليفية المصرية. بعض العلماء يعتقد أن الأبجدية اليونانية لعبت -إلى حد ما- دورا في تشكيل المروية بسبب احتواء هذه الأخيرة على أحرف للأصوات اللينة، ما يعرف بحروف العلة، على الرغم من أن المروية لم تعمل كما كانت تعمل اليونانية. تكونت الكتابة المروية في الأساس من أبجدية، إلا أن حرف العلة /a/ كان يضاف تلقائيا ما لم يكتب حرف علة آخر. أما الحروف الساكنة فيشار إليها باتباع الحرف الساكن بحرف العلة /e/ -وهو ما يعرف بصوت الشوا-. فعلى سبيل المثال، يمثل الحرفان me /me/ كما يمثلان الحرف الساكن /m/ بمفرده، في حين أن المقطع /ma/ كان يكتب باستخدام حرف واحد والمقطع /mi/ بحرفين. وكان لبعض المقاطع الأخرى رموز خاصة بها. تبعا لذلك لهذه الكتابة بأنها شبه مقطعية، بشكل يشبه نوعا ما حروف التي ظهرت في نفس الوقت. وفي عدد من الحروف الساكنة التي تأتي في آخر المقاطع الصوتية، مثل /n/ و/s/، كانت غالبا ما تحذف. كان عدد الرموز المستخدمة في الكتابة 23 رمزا. من ضمن هذه الرموز كان هنالك أربعة حروف علة: * a -في بداية الكلمة، أما إذا جاءت في موضع آخر فتعتبر ممثلة للمقطع /a/-، والحرف e -أو الشوا-، والحرف i، والحرف o أو u * أربعة عشر حرفا ساكنا، يضاف إليها تلقائيا حرف العلة /a/ ما لم يرد حرف علة آخر * y(a), w(a), b(a), p(a), m(a), n(a), r(a), l(a), ch(a) -ربما صوت حنكي كما في كلمة ich الألمانية، أو كما في كلمة dag الهولندية-، kh(a) ( كما في حرف الخاء), k(a), q(a), s(a) or sh(a), d(a) وبالإضافة، فقد احتوت الكتابة على مقاطع أخرى عديدة مثل: ne أو ny(a), و se أو s(a), و te, to, و t(a) أو ti.هنالك بعض الخلاف حول كون se ممثلة بمقطع أم بحرف ساكن /s/، لتمييزها عن s كما في /š/ -صوت حرف ش-، كما هو الحال في كون ne تمثل كمقطع أم حرف ساكن /ñ/، وفي أن الحرف t من المحتمل أنه كان الصوت المقطعي ti. وثمة اقتراح بأن استعمال المقاطع بدلا من الحروف الأبجدية لبعض الأصوات قد يكون ناتجا عن الحاجة لتمثيل بعض الاختلافات في اللهجات المروية في كتابة موحدة. كانت للمروية شكلين من الرموز يمكن استخدامها، أحدهما شكل فني أخذ من المصرية الهيلوغريفية والآخر شكل حروف مشتبكة أخذت من الديموطيقية، وكانت أغلب النصوص تكتب بهذا الشكل الأخير. وبعكس الكتابة المصرية كان هنالك نظير مباشر بين كل رمز من الكتابة الفنية والمتشابكة باستثناء أن الشكل المتشابك من الكتابة حيث يوصل الحرف الساكن إذا تبعه i. أما اتجاه الكتابة فكان من اليمين إلى اليسار ومن الأعلى إلى الأسفل في الشكل المتشابك، أو من الأعلى إلى الأسفل في أعمدة تكتب من اليمين إلى اليسار كما في الشكل الهيلوغريفي. وكانت الكتابة تحتوي أيضا على رمز من ثلاث نقاط أفقية أو عمودية تستعمل للفصل بين الكلمات أو الجمل، وهذا هو الشكل الوحيد من علامات الترقيم التي كانت تستخدم. ولو صح أن المروية كانت تستخدم من قبل المملكة النوبية لكانت استبدلت بالأبجدية القبطية عند دخول المسيحية للنوبة في القرن السادس الميلادي. فكت رموز هذه الكتابة في عام 1909 م من قبل البريطانية . غير أن اللغة ذاتها لا تزال غير مفهومة بالكامل حتى اليوم.اتها لا تزال غير مفهومة بالكامل حتى اليوم. , Die meroitische Schrift wurde in Nubien imDie meroitische Schrift wurde in Nubien im 3. Jahrhundert v. Chr. von der ägyptischen Schrift abgeleitet. Sie wurde zur Wiedergabe der meroitischen Sprache im Reich von Meroe verwendet, das im Niltal im nördlichen Teil des heutigen Sudan bestand.Die Inschriften in meroitischer Schrift können heute transliteriert werden, viele Texte bleiben aber dennoch unverstanden, da die meroitische Sprache noch nicht entschlüsselt werden konnte.he noch nicht entschlüsselt werden konnte. , The Meroitic script consists of two alphasThe Meroitic script consists of two alphasyllabic scripts developed to write the Meroitic language at the beginning of the Meroitic Period (3rd century BC) of the Kingdom of Kush. The two scripts are Meroitic Cursive, derived from Demotic Egyptian, and Meroitic Hieroglyphs, derived from Egyptian hieroglyphs. Meroitic Cursive is the most widely attested script, comprising ~90% of all inscriptions, and antedates, by a century or more, the earliest, surviving Meroitic hieroglyphic inscription. Greek historian Diodorus Siculus (ca. 50 BC) described the two scripts in his Bibliotheca historica, Book III (Africa), Chapter 4. The last known Meroitic inscription is the Meroitic Cursive inscription of the Blemmye king, Kharamadoye, from a column in the Temple of Kalabsha (REM 0094), which has recently been re-dated to AD 410/ 450 of the 5th century. Before the Meroitic Period, Egyptian hieroglyphs were used to write Kushite names and lexical items. Though the Kingdom of Kush ended with the fall of the royal capital of Meroë, use of the language and Cursive script continued for a time after that event. During the 6th century Christianization of Nubia, the Kushite language and Cursive script were replaced by Byzantine Greek, Coptic, and Old Nubian. The Old Nubian script, derived of the Uncial Greek script, added three Meroitic Cursive letters: ⟨ne⟩, ⟨w(a)⟩, and possibly ⟨kh(a)⟩ for Old Nubian [ɲ], [w - u], and [ŋ] respectively. This addition of Meroitic Cursive letters suggests that the development of the Old Nubian script began, at least, two centuries before its first full attestation in the late 8th century and/or that knowledge of the Kushite language and script was retained until the 8th century. The script was deciphered in 1909 by Francis Llewellyn Griffith, a British Egyptologist, based on the Meroitic spellings of Egyptian names. However, the Meroitic language itself remains poorly understood. In late 2008, the first complete royal dedication was found, which may help confirm or refute some of the current hypotheses. The longest inscription found is in the Museum of Fine Arts, Boston.und is in the Museum of Fine Arts, Boston. , Η μεροϊτική γραφή αποτελείται από δύο συστΗ μεροϊτική γραφή αποτελείται από δύο συστήματα γραφής τα οποία χρησιμοποιούνταν για την γραφή της κουσιτικής γλώσσας από τον 3ο αιώνα π.Χ. στο Βασίλειο του Κους. Τα συστήματα αυτά είναι η μεροϊκή συνεχής γραφή με προέλευση την δημώδη αιγυπτιακή, και η μεροϊκή ιερογλυφική με προέλευση την αιγυπτιακή ιερογλυφική γλώσσα. Η πιο συχνή μορφή της γραφής είναι η συνεχής, καθώς συναντάται σε πάνω από το 90% όλων των ανακαλυφθέντων επιγραφών, και είναι κατά ένα αιώνα παλαιότερη από την ιερογλυφική. ένα αιώνα παλαιότερη από την ιερογλυφική. , 메로이트 문자는 고대 이집트의 신성 문자와 민중 문자에 기원을 가지는 음소문자이다. 메로이트 문자는 메로이트 왕국에서 적어도 기원전 200년 경까지 메로이트어를 기록하는 데 사용되고 있었다. 또한 아마도 이후 등장한 여러 누비아 왕국에서 고 누비아어를 적는데 사용됐다. 기본적으로 음소문자이므로 메로이트 문자는 이집트 신성 문자와 비해서 상당히 다른 표기법을 사용하였다. , Pismo meroickie – pismo sylabiczno-alfabetPismo meroickie – pismo sylabiczno-alfabetyczne wywodzące się z egipskich hieroglifów, używane od II wieku p.n.e. do V wieku n.e. dla zapisu . Najstarszym zachowanym przykładem jego użycia jest inskrypcja królowej Szanakdachete (ok. 280–170 p.n.e.). Pismo meroickie zostało odczytane po raz pierwszy przez brytyjskiego egiptologa Francisa Llewelyna Griffitha (1862–1934). Składało się z 23 znaków służących do zapisu samogłosek i spółgłosek oraz dodatkowego znaku specjalnego do dzielenia słów. Stosowane było w dwóch wariantach, hieroglificznym, zapisywanym z góry na dół, oraz kursywnym, pisanym od prawej do lewej. Zachowało się około 1000 tekstów meroickich, pisanych na różnych materiałach: ścianach świątyń i ołtarzach, stelach, naczyniach, ostrakonach i papirusach. Odmiana hieroglificzna stosowana była rzadko i służyła głównie do zapisu podniosłych tekstów związanych z religią lub władcami. System pisma meroickiego był mieszany, sylabiczno-alfabetyczny. Każda spółgłoska domyślnie zawierała już głoskę a, dodatkowe znaki samogłoskowe stawiano tylko wtedy, gdy po spółgłosce następowała samogłoska i/y, o lub e, przy czym ta ostatnia mogła oznaczać także brak samogłoski po danej spółgłosce. Oddzielny znak oznaczający głoskę a używany był tylko na początku wyrazów. Istniały również osobne znaki dla zapisu ne, se, te, to.eż osobne znaki dla zapisu ne, se, te, to. , La escritura meroítica posee un alfabeto oLa escritura meroítica posee un alfabeto originado del jeroglífico y del demótico egipcio que fue usado en el idioma meroítico del Reino de Meroe y posiblemente en el idioma nubio de los posteriores reinos nubios. El Reino de Meroe o de Kush fue uno de los estados tempranos organizados en el Subsahará africano. Siendo inicialmente alfabéticos, los escritos se representaban de un modo bastante diferente de los jeroglíficos egípcios. Algunos especialistas, p.ej. (1998), creen que el alfabeto griego jugó un papel en la formación del meroítico, principalmente debido a que el meroítico tiene vocales, aunque en otros aspectos no se encuentra mucha más semejanza con el griego. La escritura meroítica fue esencialmente alfabética, pero con una vocal por defecto (la /a/) asumida si no se escribía otra vocal. No había ninguna manera de distinguir una consonante individual de una consonante más una /a/. Así, m representaba tanto la sílaba /ma/ como la consonante /m/, mientras que mi era únicamente la consonante /mi/. En este sentido es reminiscente de los alfabetos indios abugida que surgieron aproximadamente en la misma época. Muchas consonantes de final de sílaba, como la /n/ o la /s/, fueron a menudo omitidas. Había 23 símbolos en total, alógrafos comprendidos. Estos incluían cuatro vocales: * a (únicamente como principio de palabra; en otro caso se asumía por defecto), e (o schwa), i, o (o u); aproximadamente catorce consonantes, con una vocal /a/ implícita si no se indica ninguna otra: * y(a), w(a), b(a), p(a), m(a), n(a), r(a), l(a), ch(a) (tal vez palatal, como en la ich alemana, o uvular, como en la dag neerlandesa), kh(a) (velar, como en alemán Bach), k(a), q(a), s(a) o sh(a), d(a); y muchas otras sílabas: * ne o ny(a), se o s(a), te, to, t(a) o ti. Hay disputa sobre si se representa una sílaba o una consonante /s/, distinta de la s como en /š/; sucede lo mismo con ne, entre una sílaba o una consonante /ñ/; y t puede haber sido una ti silábica. Se ha sugerido que el uso de sílabas en lugar de letras alfabéticas para algunos sonidos puede haber sido debido a las necesidades de representación de los diferentes dialectos meroíticos dentro de una escritura unificada.Hay dos formas gráficas del alfabeto meroítico: una forma lapidaria monumental usada en cementerios de la realeza local en Meroe, prestada de los jeroglíficos egipcios, y la forma ‘cursiva’ que deriva del demótico. La mayoría de textos están en cursivo. A diferencia de la escritura egipcia, había una correspondencia simple unívoca entre las dos formas del meroítico, excepto que en la forma cursiva una consonante se une en una ligadura a una i contigua. La dirección de escritura era de derecha a izquierda, de arriba hacia abajo; o de arriba hacia abajo en columnas yendo de derecha a izquierda. Los signos monumentales estaban orientados hacia el principio del texto, tal y como se hacía en las fuentes jeroglíficas egipcias. También había un signo de tres puntos horizontales o verticales usados para dividir las palabras o frases; este era el único signo de puntuación usado. La evidencia encontrada sugiere que la escritura meroítica fue usada por los reinos nubios hasta el siglo IV d. J., momento que coincide con su desintegración en reinos aún más pequeños. Siguiendo la línea del tiempo, es de suponer que dicha escritura debió de ser reemplazada por el alfabeto copto con la introducción del cristianismo en Nubia en el siglo VI. La escritura parece haber sido descifrada en 1909 por Francis Llewellyn Griffith, un egiptólogo inglés, aunque el idioma en su totalidad no es todavía comprendido. Algunas palabras de ese idioma se conocen gracias a la existencia de documentos breves egipcio-meroíticos. Por analogía, hay que cifrar esperanzas en el hallazgo de textos bilingües largos y completos. Cierta evidencia apunta hacia la semejanza con el nubio antiguo, perteneciente a la familia nilo-saharaui. Existe un vocabulario reducido que se puede identificar. Abajo viene una muestra de él (Robinson 2002:150). Hombre = abr, Mujer = kdi, Esposa = sem, Madre = ste, Hermano = wi, Hermana = kdis, kdite, Gobernador, Rey = qore, Deidad = mk Otros profesionales que han contribuido con su trabajo al esclarecimiento de la lengua meroítica son Kart Richard Lepsius, Fritz Hintze, Jean Leclant, Claude Rilly, Chris Ehret y Lionel Bender.Claude Rilly, Chris Ehret y Lionel Bender. , L'alfabeto meroitico è un alfabeto di origL'alfabeto meroitico è un alfabeto di origine geroglifica e demotica che fu usato nel Regno di Meroë fino al 200 a.C. e che è alla base probabilmente della lingua nubiana antica in uso nei successivi regni Nubiani, poi riscritta in un onciale derivato dall'alfabeto greco che adottava tre degli antichi glifi meroitici. Essendo sostanzialmente alfabetico, il meroitico si basava su un principio diverso dai geroglifici egizi. Alcuni studiosi, quali Haarmann, credono che l'alfabeto greco abbia avuto un ruolo essenziale in questo sviluppo, soprattutto perché il meroitico aveva lettere per le vocali; va comunque detto che le differenze di lettura con un alfabeto fonetico come il greco restavano notevoli. Nonostante la struttura fonetica, la vocale /a/ veniva abitualmente inserita nelle sillabe, a meno che non fosse indicato un segno vocale diverso, e una consonante isolata era sempre indicata con la vocale /e/ (scevà) a seguire il segno. Pertanto, le due lettere me rappresentavano sia la sillaba /me/ che la consonante isolata /m/; la sillaba ma era scritta con una lettera, e mi con due. Altre sillabe avevano segni specifici. In questo senso, si tratta dunque di un alfabeto "semi-sillabico", vagamente simile alle scritture abugida indiane che si svilupparono grosso modo nello stesso periodo. Diverse consonanti in fine di sillaba, come /n/ e /s/, venivano spesso omesse. C'erano 23 segni in totale. Questi includevano quattro vocali: * a (solo all'inizio di una parola; altrimenti /a/ veniva letta ancorché non presente), e (o scevà), i, o (o u); 14 consonanti (con una vocale /a/ a seguirle, se non precedevano un segno vocalico differente): * y(a), w(a), b(a), p(a), m(a), n(a), r(a), l(a), ch(a) (probabilmente palatale, come ich in tedesco, o uvulare, come l'olandese dag), kh(a) (velare, come nel tedesco Bach), k(a), q(a), s(a) o sh(a), d(a); e parecchie sillabe: * ne o ny(a), se o s(a), te, to, t(a) o ti. Alcune dispute si sono accese sul dubbio che la sillaba se rappresentasse una sillaba vera e propria o la consonante isolata /s/, magari per distinguere s da /ʃ/; allo stesso modo, si discute per valutare se ne fosse una sillaba o rappresentasse la palatale /ɲ/; così, anche t avrebbe potuto essere una sillaba ti. È stato suggerito che l'uso di sillabe al posto di singole lettere per alcuni suoni abbia potuto essere dovuta al bisogno di rappresentare variazioni dialettiche all'interno di un unico documento alfabetico. Vi erano due forme grafiche dell'alfabeto meroitico: una forma derivata dai geroglifici, principalmente usata per iscrizioni funerarie e monumenti, e una corsiva, derivata dal demotico. La gran parte dei testi è in quest'ultima forma. A differenza della scrittura egizia, vi era una semplice corrispondenza parallela tra le due forme di scrittura, eccezion fatta per la forma corsiva, dove le consonanti erano spesso unite in una alla seguente i. La direzione della scrittura andava su righe da destra a sinistra, dal basso verso l'alto per il corsivo; per il geroglifico, la scrittura andava in colonne dall'alto verso il basso, da destra a sinistra. I testi incisi sui monumenti generalmente iniziavano nel verso del monumento, di modo che guardandolo di fronte si avesse l'inizio della scrittura. Era anche diffuso un segno composto di tre punti allineati orizzontalmente o verticalmente, usato per dividere frasi o parole; si tratta dell'unico strumento di punteggiatura utilizzato. L'uso del meroitico non è escluso sia stato diffuso anche nei regni nubiani dei secoli seguenti, dove potrebbe avere influenzato l'alfabeto copto con l'introduzione del Cristianesimo in Nubia nel VI secolo d.C. L'alfabeto fu decifrato nel 1909 da , un egittologo inglese. Comunque, la lingua in sé non è ancora stata ben decifrata.ua in sé non è ancora stata ben decifrata. , メロエ文字(メロエもじ、英語:Meroitic script)は、古代エジプトの神聖メロエ文字(メロエもじ、英語:Meroitic script)は、古代エジプトの神聖象形文字と民衆文字に起源を持つ音素文字である。 メロエ文字は、メロエ王国において、少なくとも紀元前200年頃まで、メロエ語を書き記すのに使用されていた。またおそらく、後継者である諸ヌビア王国で古ヌビア語を記すのに使用された。メロエ語は後に、アンシャル体のギリシア語アルファベットで書き記され、このとき、三つの古メロエ象形文字が表記に追加された。 基本的に音素文字であるので、メロエ文字はエジプト神聖象形文字と比べて、かなりに異なる使われ方をされた。ある学者、例えばハールマン(Haarmann)は、メロエ文字が、その他の点でギリシア文字とは違う働きを持っているにもかかわらず、主として母音用の文字を備えていることより、この文字の発達にギリシア文字が影響を及ぼしたと信じている。文字を備えていることより、この文字の発達にギリシア文字が影響を及ぼしたと信じている。 , L'escriptura meroítica és un alfabet origiL'escriptura meroítica és un alfabet originat a partir del demòtic i el jeroglífic egipci que es va usar per escriure la llengua meroítica del regne de Mèroe des del tercer o quart segle abans de crits, i possiblement també per escriure la llengua nubiana dels successors dels Regnes Nubis. Essent essencialment alfabètica, l'escriptura meroítica funcionava de forma bastant diferent dels jeroglífics egipcis. Alguns estudiosos, com Haarmann, creuen que l'alfabet grec va intervenir en el seu desenvolupament, sobretot perquè el meroític té representació per a les vocals; tot i que en altres aspectes funcionava de forma diferent al grec. La constitueixen dues escriptures alfasil·làbriques desenvolupades per escriure la llengua meroítica a principis del període meroític (segle III aC) del Regne de Cuix. Les dues escriptures són la cursiva meroítica derivada de l'egipci demòtic i els jeroglífics meroítics derivats dels jeroglífics egipcis. La cursiva meroítica és l'escriptura més àmpliament documentada, que comprèn ~ 90% de totes les inscripcions. L'última inscripció meroítica coneguda és la inscripció en cursiva meroítica del rei Blemie, Kharamadoye, d'una columna del Temple de Kalabsha (REM 0094), que recentment s'ha redactat a l'any 410/450 dC del segle V.a redactat a l'any 410/450 dC del segle V. , A escrita meroítica é um alfabeto que foi A escrita meroítica é um alfabeto que foi usado para a língua meroítica do Reino de Meroé no Sudão. Foi desenvolvida no período Napatano (700–300 a.C.), tendo aparecido por volta do século II a.C. Por algum tempo, teria sido usada para escrever a língua núbia antiga dos sucessivos reinos Núbios. Foi descrita pelo historiador grego Diodoro Sículo (~ 50 a.C.). Embora o alfabeto meroítico tenha continuado a ser usado pelos reinos Núbios que sucederam o de Meroé, ele veio a ser substituído pela escrita da língua copta com a introdução do Cristianismo na Núbia no século VI. Dentre as formas da nova escrita núbia (copta) o permaneceram três letras meroíticas. A escrita foi decifrada em 1909 por Francis Llewellyn Griffith, um especialista em Egito antigo, com base na escrita meroítica para nomes egípcios. Nessa época e língua meroítica ainda não fora ainda traduzida. No final de 2008 dedicação real da escrita foi encontrada, o que pode confirmar ou refutar as hipóteses até então apresentadas. A mais longa inscrição se encontra no Museu de Belas Artes de Boston.ncontra no Museu de Belas Artes de Boston.
http://dbpedia.org/ontology/thumbnail http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Meroitic.png?width=300 +
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageExternalLink http://www.omniglot.com/writing/meroitic.htm + , http://reinhold.kainhofer.com/rk_fonts/rkaf_meroitic.html + , https://web.archive.org/web/20081211191133/http:/www.ancientsudan.org/writing_02_meroitic.htm + , http://www.digitalegypt.ucl.ac.uk/nubia/mwriting.html + , https://www.unicode.org/charts/PDF/U10980.pdf + , https://www.unicode.org/charts/PDF/U109A0.pdf + , http://eprints.soas.ac.uk/12837/%7Ctitle=A + , https://dn-works.com/ufas/ + , http://www.ancientscripts.com/meroitic.html +
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageID 1179355
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageLength 18202
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageRevisionID 1116927703
http://dbpedia.org/ontology/wikiPageWikiLink http://dbpedia.org/resource/Ethiopic_script + , http://dbpedia.org/resource/Palatal_nasal + , http://dbpedia.org/resource/Voiceless_velar_fricative + , http://dbpedia.org/resource/Harald_Haarmann + , http://dbpedia.org/resource/Category:Obsolete_writing_systems + , http://dbpedia.org/resource/Voiced_labio-velar_approximant + , http://dbpedia.org/resource/Diodorus_Siculus + , http://dbpedia.org/resource/Punctuation_mark + , http://dbpedia.org/resource/Typographic_ligature + , http://dbpedia.org/resource/Greek_alphabet + , http://dbpedia.org/resource/Category:History_of_Sudan + , http://dbpedia.org/resource/Epenthetic_vowel + , http://dbpedia.org/resource/Alveolar_consonant + , http://dbpedia.org/resource/Francis_Llewellyn_Griffith + , http://dbpedia.org/resource/Medieval_Greek + , http://dbpedia.org/resource/Palatal_consonant + , http://dbpedia.org/resource/Demotic_Egyptian + , http://dbpedia.org/resource/Unicode + , http://dbpedia.org/resource/Syllable + , http://dbpedia.org/resource/Old_Persian_cuneiform + , http://dbpedia.org/resource/Word_divider + , http://dbpedia.org/resource/Determinative + , http://dbpedia.org/resource/Coptic_language + , http://dbpedia.org/resource/Egyptian_hieroglyphs + , http://dbpedia.org/resource/Consonant_cluster + , http://dbpedia.org/resource/Museum_of_Fine_Arts%2C_Boston + , http://dbpedia.org/resource/Voiceless_uvular_stop + , http://dbpedia.org/resource/Schwa + , http://dbpedia.org/resource/Cursive + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_language + , http://dbpedia.org/resource/Uncial_script + , http://dbpedia.org/resource/Abugida + , http://dbpedia.org/resource/Kingdom_of_Kush + , http://dbpedia.org/resource/Old_Nubian + , http://dbpedia.org/resource/Category:Blemmyes + , http://dbpedia.org/resource/Category:Writing_systems_of_Africa + , http://dbpedia.org/resource/Assimilation_%28linguistics%29 + , http://dbpedia.org/resource/Blemmyes + , http://dbpedia.org/resource/Category:Kingdom_of_Kush + , http://dbpedia.org/resource/Mero%C3%AB + , http://dbpedia.org/resource/Vowel + , http://dbpedia.org/resource/File:Detail_of_a_sandstone_showing_meroitic_hieroglyphs_in_3_vertical_columns%2C_probably_referring_to_Amun._From_Meroe._Meroitic_period._The_Petrie_Museum_of_Egyptian_Archaeology%2C_London.jpg + , http://dbpedia.org/resource/Consonant + , http://dbpedia.org/resource/File:Pyramids_of_Meroe_in_Bajrawiya%2C_Sudan_08.jpg + , http://dbpedia.org/resource/Category:Hieroglyphs + , http://dbpedia.org/resource/Afro-Asiatic_language + , http://dbpedia.org/resource/Category:Alphabets + , http://dbpedia.org/resource/Old_Nubian_language + , http://dbpedia.org/resource/Category:3rd-century_BC_establishments + , http://dbpedia.org/resource/Afro-Asiatic + , http://dbpedia.org/resource/Determiner_%28linguistics%29 + , http://dbpedia.org/resource/Temple_of_Kalabsha + , http://dbpedia.org/resource/Christianization + , http://dbpedia.org/resource/Uvular_consonant + , http://dbpedia.org/resource/Virama + , http://dbpedia.org/resource/Category:History_of_Nubia + , http://dbpedia.org/resource/Brahmic_family + , http://dbpedia.org/resource/Bibliotheca_historica +
http://dbpedia.org/property/fam http://dbpedia.org/resource/Demotic_Egyptian + , http://dbpedia.org/resource/Egyptian_hieroglyphs +
http://dbpedia.org/property/iso15924Note : Meroitic Hieroglyphs , : Meroitic Cursive
http://dbpedia.org/property/languages Meroitic language and possibly Old Nubian
http://dbpedia.org/property/name Meroitic
http://dbpedia.org/property/sample Meroitic.png
http://dbpedia.org/property/time 300
http://dbpedia.org/property/type http://dbpedia.org/resource/Abugida +
http://dbpedia.org/property/typedesc with inherent vowel /a/ except on the vocalic signs: , , , and the syllabic , , , and signs
http://dbpedia.org/property/wikiPageUsesTemplate http://dbpedia.org/resource/Template:ISBN + , http://dbpedia.org/resource/Template:Alphabet + , http://dbpedia.org/resource/Template:Infobox_Writing_system + , http://dbpedia.org/resource/Template:Unicode_chart_Meroitic_Cursive + , http://dbpedia.org/resource/Template:Unicode_chart_Meroitic_Hieroglyphs + , http://dbpedia.org/resource/Template:Usurped + , http://dbpedia.org/resource/Template:Smaller + , http://dbpedia.org/resource/Template:Short_description + , http://dbpedia.org/resource/Template:Ublist + , http://dbpedia.org/resource/Template:Main + , http://dbpedia.org/resource/Template:Coptic + , http://dbpedia.org/resource/Template:IPA + , http://dbpedia.org/resource/Template:Cite_web + , http://dbpedia.org/resource/Template:Refbegin + , http://dbpedia.org/resource/Template:Refend + , http://dbpedia.org/resource/Template:List_of_writing_systems + , http://dbpedia.org/resource/Template:Angbr + , http://dbpedia.org/resource/Template:Reflist +
http://purl.org/dc/terms/subject http://dbpedia.org/resource/Category:Obsolete_writing_systems + , http://dbpedia.org/resource/Category:Blemmyes + , http://dbpedia.org/resource/Category:Writing_systems_of_Africa + , http://dbpedia.org/resource/Category:3rd-century_BC_establishments + , http://dbpedia.org/resource/Category:Alphabets + , http://dbpedia.org/resource/Category:History_of_Sudan + , http://dbpedia.org/resource/Category:Hieroglyphs + , http://dbpedia.org/resource/Category:Kingdom_of_Kush + , http://dbpedia.org/resource/Category:History_of_Nubia +
http://www.w3.org/ns/prov#wasDerivedFrom http://en.wikipedia.org/wiki/Meroitic_script?oldid=1116927703&ns=0 +
http://xmlns.com/foaf/0.1/depiction http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Meroitic.png + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Detail_of_a_sandstone_showing_meroitic_hieroglyphs_in_3_vertical_columns%2C_probably_referring_to_Amun._From_Meroe._Meroitic_period._The_Petrie_Museum_of_Egyptian_Archaeology%2C_London.jpg + , http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Pyramids_of_Meroe_in_Bajrawiya%2C_Sudan_08.jpg +
http://xmlns.com/foaf/0.1/isPrimaryTopicOf http://en.wikipedia.org/wiki/Meroitic_script +
owl:sameAs http://pt.dbpedia.org/resource/Escrita_mero%C3%ADtica + , http://el.dbpedia.org/resource/%CE%9C%CE%B5%CF%81%CE%BF%CF%8A%CF%84%CE%B9%CE%BA%CE%AE_%CE%B3%CF%81%CE%B1%CF%86%CE%AE + , http://it.dbpedia.org/resource/Alfabeto_meroitico + , http://ar.dbpedia.org/resource/%D9%83%D8%AA%D8%A7%D8%A8%D8%A9_%D9%85%D8%B1%D9%88%D9%8A%D8%A9 + , http://scn.dbpedia.org/resource/Scrittura_mero%C3%ACtica + , http://www.wikidata.org/entity/Q1164926 + , http://arz.dbpedia.org/resource/%D9%83%D8%AA%D8%A7%D8%A8%D9%87_%D9%85%D8%B1%D9%88%D9%8A%D9%87 + , http://pl.dbpedia.org/resource/Pismo_meroickie + , http://fi.dbpedia.org/resource/Meroiittinen_aakkosto + , http://ca.dbpedia.org/resource/Escriptura_mero%C3%ADtica + , http://uk.dbpedia.org/resource/%D0%9C%D0%B5%D1%80%D0%BE%D1%97%D1%82%D1%81%D1%8C%D0%BA%D0%B0_%D0%BF%D0%B8%D1%81%D0%B5%D0%BC%D0%BD%D1%96%D1%81%D1%82%D1%8C + , http://th.dbpedia.org/resource/%E0%B8%AD%E0%B8%B1%E0%B8%81%E0%B8%A9%E0%B8%A3%E0%B9%80%E0%B8%A1%E0%B8%A3%E0%B8%AD%E0%B8%A2%E0%B8%95%E0%B8%B4%E0%B8%81 + , http://am.dbpedia.org/resource/%E1%8B%A8%E1%88%98%E1%88%AD%E1%8B%8C_%E1%8C%BD%E1%88%95%E1%8D%88%E1%89%B5 + , http://es.dbpedia.org/resource/Escritura_mero%C3%ADtica + , http://ru.dbpedia.org/resource/%D0%9C%D0%B5%D1%80%D0%BE%D0%B8%D1%82%D1%81%D0%BA%D0%BE%D0%B5_%D0%BF%D0%B8%D1%81%D1%8C%D0%BC%D0%BE + , http://zh.dbpedia.org/resource/%E9%BA%A5%E7%BE%85%E5%9F%83%E5%AD%97%E6%AF%8D + , http://fr.dbpedia.org/resource/Alphabet_m%C3%A9ro%C3%AFtique + , http://id.dbpedia.org/resource/Aksara_Meroi + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_script + , http://la.dbpedia.org/resource/Scriptura_Meroetica + , http://af.dbpedia.org/resource/Mero%C3%AFtiese_alfabet + , http://tr.dbpedia.org/resource/Meroitik_yaz%C4%B1 + , http://br.dbpedia.org/resource/Skritur_meroitek + , http://sv.dbpedia.org/resource/Meroitisk_skrift + , http://simple.dbpedia.org/resource/Meroitic_script + , http://de.dbpedia.org/resource/Meroitische_Schrift + , https://global.dbpedia.org/id/DTyX + , http://ja.dbpedia.org/resource/%E3%83%A1%E3%83%AD%E3%82%A8%E6%96%87%E5%AD%97 + , http://ko.dbpedia.org/resource/%EB%A9%94%EB%A1%9C%EC%9D%B4%ED%8A%B8_%EB%AC%B8%EC%9E%90 +
rdfs:comment L’alphabet méroïtique est un alphabet utilL’alphabet méroïtique est un alphabet utilisé pour écrire le méroïtique, langue parlée dans le royaume de Koush — dans le nord de l’actuel Soudan — depuis la fin du IIIe siècle avant notre ère jusqu’au Ve siècle. Il a été développé pendant la période Napata (de 700 à 300 av. J.-C. environ) et apparait pour la première fois au IIe siècle av. J.-C. Pendant un moment, il a également été possible que cet alphabet ait été utilisé pour écrire l’ancien nubien.t été utilisé pour écrire l’ancien nubien. , La escritura meroítica posee un alfabeto oLa escritura meroítica posee un alfabeto originado del jeroglífico y del demótico egipcio que fue usado en el idioma meroítico del Reino de Meroe y posiblemente en el idioma nubio de los posteriores reinos nubios. El Reino de Meroe o de Kush fue uno de los estados tempranos organizados en el Subsahará africano. Siendo inicialmente alfabéticos, los escritos se representaban de un modo bastante diferente de los jeroglíficos egípcios. Algunos especialistas, p.ej. (1998), creen que el alfabeto griego jugó un papel en la formación del meroítico, principalmente debido a que el meroítico tiene vocales, aunque en otros aspectos no se encuentra mucha más semejanza con el griego.cuentra mucha más semejanza con el griego. , 麥羅埃文(Meroitic alphabet)是一套參照埃及聖書體及民書體而設計的拼音字母,用以拼寫的,亦有可能會用來拼寫的。由於麥羅埃文的拼音特色,它的書寫方式與埃及的象形文字有所不同。有些學者,如:(Haarmann)因此而認為希臘字母對麥羅埃文的成形有一定的影響,主要是因為這種文字與希臘字母一樣有元音字母。然而,除此以外,這兩種文字再沒有任何相關或近似的地方。 , Мерои́тская пи́сьменность — алфавит из 23 Мерои́тская пи́сьменность — алфавит из 23 знаков, использовавшийся примерно со II века до н. э. до V века н. э. в Нубии и северном Судане для записи мероитского языка. Имеет две разновидности: иероглифическую (известны только надписи, высеченные на монументах, происходит от египетского иероглифического письма) и курсивную (происходит от демотического письма). Иероглифические символы писались в колонках, сверху вниз, справа налево. Более распространённая курсивная форма писалась справа налево, сверху вниз. Содержит 4 знака гласных, 14 для согласных и 5 для слогов. гласных, 14 для согласных и 5 для слогов. , L'escriptura meroítica és un alfabet origiL'escriptura meroítica és un alfabet originat a partir del demòtic i el jeroglífic egipci que es va usar per escriure la llengua meroítica del regne de Mèroe des del tercer o quart segle abans de crits, i possiblement també per escriure la llengua nubiana dels successors dels Regnes Nubis. L'última inscripció meroítica coneguda és la inscripció en cursiva meroítica del rei Blemie, Kharamadoye, d'una columna del Temple de Kalabsha (REM 0094), que recentment s'ha redactat a l'any 410/450 dC del segle V.a redactat a l'any 410/450 dC del segle V. , L'alfabeto meroitico è un alfabeto di origL'alfabeto meroitico è un alfabeto di origine geroglifica e demotica che fu usato nel Regno di Meroë fino al 200 a.C. e che è alla base probabilmente della lingua nubiana antica in uso nei successivi regni Nubiani, poi riscritta in un onciale derivato dall'alfabeto greco che adottava tre degli antichi glifi meroitici. C'erano 23 segni in totale. Questi includevano quattro vocali: * a (solo all'inizio di una parola; altrimenti /a/ veniva letta ancorché non presente), e (o scevà), i, o (o u); 14 consonanti (con una vocale /a/ a seguirle, se non precedevano un segno vocalico differente):precedevano un segno vocalico differente): , الكتابة المروية هي أبجدية من أصول مصرية هيالكتابة المروية هي أبجدية من أصول مصرية هيروغليفية وديموطيقية تم تطويرها في مملكة نبتة في الفترة ما بين (700 إلى 300 قبل الميلاد) وكانت تستخدم لكتابة في مملكة مروي منذ القرن الثاني قبل الميلاد، ويحتمل انه تم أستخدامها من قبل الملوك النوبيين المتعاقبين لكتابة في مملكة كوش النوبية التي تلتها والتي استخدمت الأبجدية القبطية في القرن السادس الميلادي بعد دخول النوبيين في الديانة المسيحية، لكن احتفظ النوبيين بثلاثة أحرف من الأبجدية المروية. وقد تم وصفها بواسطة المؤرخ الأغريقى ديودورس سيكلس في عام 50 قبل الميلاد.غريقى ديودورس سيكلس في عام 50 قبل الميلاد. , Мероїтська писемність — алфавіт із 23 знакМероїтська писемність — алфавіт із 23 знаків, що використовувався приблизно з II століття до н. е. до V століття н. е. у Нубії і північному Судані для запису мероїтської мови. Має два різновиди: ієрогліфічну (відомі тільки написи, висічені на монументах; походить від єгипетської ієрогліфічної писемності) і курсивну (походить від демотичної писемності). Ієрогліфічні символи писалися стовбчиками, зверху вниз, справа наліво. Більш поширена курсивна форма писалася справа наліво, зверху вниз. Містить 4 знаки голосних, 14 для приголосних і 5 для складів.осних, 14 для приголосних і 5 для складів. , Η μεροϊτική γραφή αποτελείται από δύο συστΗ μεροϊτική γραφή αποτελείται από δύο συστήματα γραφής τα οποία χρησιμοποιούνταν για την γραφή της κουσιτικής γλώσσας από τον 3ο αιώνα π.Χ. στο Βασίλειο του Κους. Τα συστήματα αυτά είναι η μεροϊκή συνεχής γραφή με προέλευση την δημώδη αιγυπτιακή, και η μεροϊκή ιερογλυφική με προέλευση την αιγυπτιακή ιερογλυφική γλώσσα. Η πιο συχνή μορφή της γραφής είναι η συνεχής, καθώς συναντάται σε πάνω από το 90% όλων των ανακαλυφθέντων επιγραφών, και είναι κατά ένα αιώνα παλαιότερη από την ιερογλυφική. ένα αιώνα παλαιότερη από την ιερογλυφική. , Den meroitiska skriften är ett egyptiskt aDen meroitiska skriften är ett egyptiskt alfabet med ursprung i hieroglyferna och demotiskan. Skriftspråket användes för att skriva på meroitiska i det Meroëiska kungadömet omkring 200 f.Kr. — och även möjligen i nubiskan som användes i de efterföljande Nubiska kungadömena. Gammalnubiskan skrevs med hjälp av ett grekiskt uncialalfabet som utnyttjade tre av de gamla meroitiska glyferna. Det fanns sammanlagt 23 symboler. Av dessa var fyra vokaler: * a (enbart i inledningen av ord; annars antogs /a/ ), e (eller schwa), i, o (eller u); och flera stavelser:hwa), i, o (eller u); och flera stavelser: , メロエ文字(メロエもじ、英語:Meroitic script)は、古代エジプトの神聖メロエ文字(メロエもじ、英語:Meroitic script)は、古代エジプトの神聖象形文字と民衆文字に起源を持つ音素文字である。 メロエ文字は、メロエ王国において、少なくとも紀元前200年頃まで、メロエ語を書き記すのに使用されていた。またおそらく、後継者である諸ヌビア王国で古ヌビア語を記すのに使用された。メロエ語は後に、アンシャル体のギリシア語アルファベットで書き記され、このとき、三つの古メロエ象形文字が表記に追加された。 基本的に音素文字であるので、メロエ文字はエジプト神聖象形文字と比べて、かなりに異なる使われ方をされた。ある学者、例えばハールマン(Haarmann)は、メロエ文字が、その他の点でギリシア文字とは違う働きを持っているにもかかわらず、主として母音用の文字を備えていることより、この文字の発達にギリシア文字が影響を及ぼしたと信じている。文字を備えていることより、この文字の発達にギリシア文字が影響を及ぼしたと信じている。 , Aksara Meroitic adalah aksara yang digunakAksara Meroitic adalah aksara yang digunakan untuk menulis bahasa Meroitik di , Sudan. Aksara ini dikembangkan pada periode (sekitar 700-300 SM) dan muncul pertama kali pada abad ke-2 SM. Diketahui aksara ini juga pernah digunakan untuk menulis yang dituturkan di Kerajaan Nubia. Penggunaannya dijelaskan oleh sejarawan Yunani Diodorus Siculus (c. 50 SM). Walaupun aksara Meroitik dilanjutkan penggunaanya di Kerajaan Nubia yang merupakan pengganti Kerajaan Meröe, aksara ini diganti dengan alfabet Koptik pada Kristenisasi Nubia pada abad ke-6 M. Alfabet Koptik versi Nubia mempertahankan tiga huruf Meroitik. Aksara ini pertama kali diterjemahkan pada tahun 1909 oleh , seorang ahli Mesir Kuno berkebangsaan Inggris, berdasarkan nama-nama Mesir Kuno yang dieja secara Meroitik. Namun, bahasa Mero dieja secara Meroitik. Namun, bahasa Mero , Pismo meroickie – pismo sylabiczno-alfabetyczne wywodzące się z egipskich hieroglifów, używane od II wieku p.n.e. do V wieku n.e. dla zapisu . Najstarszym zachowanym przykładem jego użycia jest inskrypcja królowej Szanakdachete (ok. 280–170 p.n.e.). , 메로이트 문자는 고대 이집트의 신성 문자와 민중 문자에 기원을 가지는 음소문자이다. 메로이트 문자는 메로이트 왕국에서 적어도 기원전 200년 경까지 메로이트어를 기록하는 데 사용되고 있었다. 또한 아마도 이후 등장한 여러 누비아 왕국에서 고 누비아어를 적는데 사용됐다. 기본적으로 음소문자이므로 메로이트 문자는 이집트 신성 문자와 비해서 상당히 다른 표기법을 사용하였다. , The Meroitic script consists of two alphasThe Meroitic script consists of two alphasyllabic scripts developed to write the Meroitic language at the beginning of the Meroitic Period (3rd century BC) of the Kingdom of Kush. The two scripts are Meroitic Cursive, derived from Demotic Egyptian, and Meroitic Hieroglyphs, derived from Egyptian hieroglyphs. Meroitic Cursive is the most widely attested script, comprising ~90% of all inscriptions, and antedates, by a century or more, the earliest, surviving Meroitic hieroglyphic inscription. Greek historian Diodorus Siculus (ca. 50 BC) described the two scripts in his Bibliotheca historica, Book III (Africa), Chapter 4. The last known Meroitic inscription is the Meroitic Cursive inscription of the Blemmye king, Kharamadoye, from a column in the Temple of Kalabsha (REM 0094), which has recenle of Kalabsha (REM 0094), which has recen , Die meroitische Schrift wurde in Nubien imDie meroitische Schrift wurde in Nubien im 3. Jahrhundert v. Chr. von der ägyptischen Schrift abgeleitet. Sie wurde zur Wiedergabe der meroitischen Sprache im Reich von Meroe verwendet, das im Niltal im nördlichen Teil des heutigen Sudan bestand.Die Inschriften in meroitischer Schrift können heute transliteriert werden, viele Texte bleiben aber dennoch unverstanden, da die meroitische Sprache noch nicht entschlüsselt werden konnte.he noch nicht entschlüsselt werden konnte. , A escrita meroítica é um alfabeto que foi A escrita meroítica é um alfabeto que foi usado para a língua meroítica do Reino de Meroé no Sudão. Foi desenvolvida no período Napatano (700–300 a.C.), tendo aparecido por volta do século II a.C. Por algum tempo, teria sido usada para escrever a língua núbia antiga dos sucessivos reinos Núbios. Foi descrita pelo historiador grego Diodoro Sículo (~ 50 a.C.). A mais longa inscrição se encontra no Museu de Belas Artes de Boston.ncontra no Museu de Belas Artes de Boston.
rdfs:label Alfabeto meroitico , 메로이트 문자 , Escriptura meroítica , Pismo meroickie , Aksara Meroi , Μεροϊτική γραφή , Escritura meroítica , Meroitische Schrift , Meroitic script , Escrita meroítica , Alphabet méroïtique , Мероїтська писемність , Meroitisk skrift , كتابة مروية , Мероитское письмо , 麥羅埃字母 , メロエ文字
hide properties that link here 
http://dbpedia.org/resource/Meroitic_alphabet + , http://dbpedia.org/resource/Merc_%28script%29 + , http://dbpedia.org/resource/ISO_15924:Merc + , http://dbpedia.org/resource/ISO_15924:Mero + , http://dbpedia.org/resource/Mero_%28script%29 + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_Cursive_%28script%29 + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_Hieroglyphs_%28script%29 + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_cursive + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_demotic + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_Hieroglyphs + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%80 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%81 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%82 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%83 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%84 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%85 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%86 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%87 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%88 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%89 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%8A + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%8B + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%8C + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%8D + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%8E + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%8F + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%90 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%91 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%92 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%93 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%94 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%95 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%96 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%97 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%98 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%99 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%9A + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%9B + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%9C + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%9D + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%9E + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%9F + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A0 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A1 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A2 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A3 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A4 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A5 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A6 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A7 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A8 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A9 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%AA + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%AB + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%AC + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%AD + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%AE + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%AF + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B0 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B1 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B2 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B3 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B4 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B5 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B6 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B7 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%BE + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%BF + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_Cursive + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_hieroglyphs + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageRedirects
http://dbpedia.org/resource/Temple_of_Dakka + , http://dbpedia.org/resource/Coptic_alphabet + , http://dbpedia.org/resource/Abugida + , http://dbpedia.org/resource/Mero%C3%AB + , http://dbpedia.org/resource/Yesebokheamani + , http://dbpedia.org/resource/Ancient_Egypt + , http://dbpedia.org/resource/Isis + , http://dbpedia.org/resource/Classical_African_civilization + , http://dbpedia.org/resource/Inherent_vowel + , http://dbpedia.org/resource/List_of_writing_systems + , http://dbpedia.org/resource/Segoe + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_alphabet + , http://dbpedia.org/resource/Sudanese_literature + , http://dbpedia.org/resource/Arqamani + , http://dbpedia.org/resource/Merc_%28script%29 + , http://dbpedia.org/resource/ISO_15924:Merc + , http://dbpedia.org/resource/ISO_15924:Mero + , http://dbpedia.org/resource/Mero_%28script%29 + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_Cursive_%28script%29 + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_Hieroglyphs_%28script%29 + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_cursive + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_demotic + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_Hieroglyphs + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%80 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%81 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%82 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%83 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%84 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%85 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%86 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%87 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%88 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%89 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%8A + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%8B + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%8C + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%8D + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%8E + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%8F + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%90 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%91 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%92 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%93 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%94 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%95 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%96 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%97 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%98 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%99 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%9A + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%9B + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%9C + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%9D + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%9E + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%9F + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A0 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A1 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A2 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A3 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A4 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A5 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A6 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A7 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A8 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%A9 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%AA + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%AB + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%AC + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%AD + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%AE + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%AF + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B0 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B1 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B2 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B3 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B4 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B5 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B6 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%B7 + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%BE + , http://dbpedia.org/resource/%F0%90%A6%BF + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_Cursive + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_hieroglyphs + , http://dbpedia.org/resource/Hieratic + , http://dbpedia.org/resource/Greek_alphabet + , http://dbpedia.org/resource/Nubian_languages + , http://dbpedia.org/resource/History_of_writing + , http://dbpedia.org/resource/Amanitenmemide + , http://dbpedia.org/resource/Amanipilade + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_Cursive_%28Unicode_block%29 + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_Hieroglyphs_%28Unicode_block%29 + http://dbpedia.org/ontology/wikiPageWikiLink
http://dbpedia.org/resource/Meroitic_Cursive_%28Unicode_block%29 + , http://dbpedia.org/resource/Meroitic_Hieroglyphs_%28Unicode_block%29 + http://dbpedia.org/property/script
http://en.wikipedia.org/wiki/Meroitic_script + http://xmlns.com/foaf/0.1/primaryTopic
http://dbpedia.org/resource/Meroitic_script + owl:sameAs
 

 

Enter the name of the page to start semantic browsing from.